2010-01-28 | Allmänt
Stallgödsel kan ge både långsiktig bördighet och balans
Efterverkan av komposterad fastgödsel är både betydande och flerårig har långliggande gödslingsförsök i Norge visat. Mineralgödsel gav ingen efterverkanseffekt och enligt de norska forskarna bidrar den lite till att säkra jordarnas långsiktiga bördighet. Näringsöverskottet var i försöket närmast balans vid gödsling med 20 ton fastgödsel.
Komposterad fastgödsel användes i försöken. Bilden visar en gödselanläggning i Litauen. Foto: Monica Kling
Långsiktig bördighet är en av de faktorer som innefattas i begreppet uthållig odling och diskussionens vågor går höga om vilket odlingssystem som bidrar bäst till den. I Norge har forskare vid Bioforsk undersökt saken genom att upphöra med gödslingen i ett antal försöksled på två olika fält med långliggande gödslingsförsök. Resultaten blev tydliga och visade på stora efterverkanseffekter för kväve, fosfor och kalium av stallgödseln.
Fyra år utan gödsel
Försöken startade 1922 men gödselgivorna höjdes 1983 för att motsvara utvecklingen i jordbruket. På två fält upphörde gödslingen från 2004, men för att kunna jämföra med både normal mineralgödsling och ogödslad jord användes två kontrolled. Det ena hade inte gödslats sedan 1922 och det andra fortsatte att gödslas med mineralgödsel. Fram till 2003 tillfördes näring enligt tabellen nedan.
Fyra år utan gödsel
Försöken startade 1922 men gödselgivorna höjdes 1983 för att motsvara utvecklingen i jordbruket. På två fält upphörde gödslingen från 2004, men för att kunna jämföra med både normal mineralgödsling och ogödslad jord användes två kontrolled. Det ena hade inte gödslats sedan 1922 och det andra fortsatte att gödslas med mineralgödsel. Fram till 2003 tillfördes näring enligt tabellen nedan.
Fortsatt god skörd efter komposterad fastgödsel
Under åren 1983-2003 var skörden från stallgödslade försöksled mellan 79 och 93 procent av mineralgödselledens skörd, medan ogödslade rutor gav 46 procent. Under 2004-2007 då efterverkan av lång tids gödsling undersöktes låg skörden kvar på nästan samma nivå som förut i försöksleden som tidigare fått komposterad fastgödsel. Efterverkansskörden var mellan 75 och 94 procent av den mineralgödslade kontrollens skörd. Däremot var efterverkan av mineralgödseln obefintlig och skörden sjönk till samma nivå som då jorden inte gödslats sedan 1922.
Under åren 1983-2003 var skörden från stallgödslade försöksled mellan 79 och 93 procent av mineralgödselledens skörd, medan ogödslade rutor gav 46 procent. Under 2004-2007 då efterverkan av lång tids gödsling undersöktes låg skörden kvar på nästan samma nivå som förut i försöksleden som tidigare fått komposterad fastgödsel. Efterverkansskörden var mellan 75 och 94 procent av den mineralgödslade kontrollens skörd. Däremot var efterverkan av mineralgödseln obefintlig och skörden sjönk till samma nivå som då jorden inte gödslats sedan 1922.
Nära balans med 20 ton stallgödsel
Överskotten och risken för utlakning skiljde mycket mellan leden då ett genomsnitt beräknades av fyra spannmålsår, fyra vallår och två potatisår. Närmast en balans mellan tillförsel och bortförsel av näring låg försöksledet som fick 20 ton komposterad fastgödsel per hektar. Där var också ökningen av näringsupptaget i grödan 2004- 2007, jämfört med kontrollen, större än de tidigare årliga överskotten. Merupptaget var störst för kalium och minst för fosfor.
Figuren visar näringsbalanserna i fält under en tioårsperiod då gödslingen ännu pågick i de nu studerade försöksleden.
Överskotten och risken för utlakning skiljde mycket mellan leden då ett genomsnitt beräknades av fyra spannmålsår, fyra vallår och två potatisår. Närmast en balans mellan tillförsel och bortförsel av näring låg försöksledet som fick 20 ton komposterad fastgödsel per hektar. Där var också ökningen av näringsupptaget i grödan 2004- 2007, jämfört med kontrollen, större än de tidigare årliga överskotten. Merupptaget var störst för kalium och minst för fosfor.
Figuren visar näringsbalanserna i fält under en tioårsperiod då gödslingen ännu pågick i de nu studerade försöksleden.
Ta hänsyn till efterverkan
Slutsatsen som kan dras av resultaten är att efterverkanseffekten av stallgödsel är något att räkna med när man planerar sin gödsling. Det borde gynna både ekonomin och miljön.
Forskaren Hugh Riley vid Bioforsk menar att resultaten bekräftar att stallgödseln påverkar jordarnas bördighet under lång tid. Dessutom ger den andra positiva effekter som ökad mullhalt, tillförsel av spårämnen och en positiv effekt på jordarnas pH. Troligen påverkas även jordstruktur och infiltrationsförmåga positivt, vilket bland annat minskar risken för fosforförluster. Mineralgödsel däremot har inte haft någon efterverkanseffekt på vare sig skörd eller näringsupptagning.
Monica Kling
Slutsatsen som kan dras av resultaten är att efterverkanseffekten av stallgödsel är något att räkna med när man planerar sin gödsling. Det borde gynna både ekonomin och miljön.
Forskaren Hugh Riley vid Bioforsk menar att resultaten bekräftar att stallgödseln påverkar jordarnas bördighet under lång tid. Dessutom ger den andra positiva effekter som ökad mullhalt, tillförsel av spårämnen och en positiv effekt på jordarnas pH. Troligen påverkas även jordstruktur och infiltrationsförmåga positivt, vilket bland annat minskar risken för fosforförluster. Mineralgödsel däremot har inte haft någon efterverkanseffekt på vare sig skörd eller näringsupptagning.
Monica Kling
Källa: Riley, H. 2009. Ettervirkning av langvarig bruk av mineral- og husdyrgødsel i gjødslingsforsøkene på Møystad. Bioforsk Fokus. 4(1). Den kan hämtas här:
http://www.bioforsk.no
Sidan uppdaterad 2011-04-11 av Ulrika Williamsson
Alla artiklar
Allmänt
Aktuellt
Stallet
Fältet
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
