Smartare gödsling ska rädda Östersjön

Investeringsstöd för utrustning som ska ge bättre kvävestyrning finns med bland förslagen. Bild: Lantmännen

Större precision i gödslingen
Flera av förslagen gäller hur och när gödseln ska spridas och handlar till stor del om stallgödsel. Nytt är att man vill främja tekniker för behovsanpassad mineralgödsling, som N-Sensorn, genom möjligheten att söka investeringsstöd för utrustningen. Inom samma åtgärd ligger att känna till näringsinnehållet i sin stallgödsel för att undvika för stora mineralgödselgivor "för säkerhets skull". Syftet är att gödsla platsanpassat efter behov och inom det området lyfts Greppa-rådgivningen fram som en viktig del. Åtgärden bedöms ha lika stor effekt som 6 000 hektar våtmarker.
 
Rötrester baserat på stallgödsel kan ge effektivare gödsling och bedöms ha god potential till att minska utlakningen. Mer tillgängligt kväve och lägre torrsubstans gör det lättare både att beräkna gödselvärdet och att sprida gödseln. I övrigt handlar det om kortare tillåten spridningstid för flytgödsel under vintern i känsliga områden och att lämna en två meter bred skyddszon till sjöar och vattendrag vid stallgödselspridning. Det kan också bli förbjudet att sprida stallgödsel på mark som lutar kraftigt mot ett vattendrag eller en sjö. Spridning av flytgödsel inför sådd av höstsäd föreslås bli förbjudet på lätta jordar i Blekinge, Skåne och Halland.

Miljöstöden höjs
Den minskande anslutningen till stöden för fånggrödor och skyddszoner har medfört förslag till höjda och återställda ersättningsnivåer från 2010. Lantbrukare i flera områden än idag bör kunna söka stöden. En ny miljöersättning föreslås för skyddszoner på erosionskänslig mark i andra delar av fältet. Den föreslagna stödnivån är 4 000 kr/ha skyddszon, vilket är en tusenlapp högre än för skyddszoner vid vatten. Man vill också göra det möjligt att söka investeringsstöd för reglerbar dränering, men förslagsställaren är försiktig i sin bedömning av de effekter som kan uppnås. Reducerad bearbetning tas upp som en bra åtgärd, men inget ytterligare miljöstöd för det föreslås då åtgärden oftast är lönsam för lantbrukaren. Flera av de lagda förslagen fanns med i den första delen av åtgärdsplanen och några har vi berättat om tidigare i Greppa-nyheterna.

Vad händer nu?
Regeringen ska nu ta ställning till de omfattande förslagen för samtliga sektorer. I maj nästa år ska det vara ett ministermöte i Ryssland och till det mötet ska regeringen presentera det svenska förslaget till slutligt åtgärdsprogram.

Läs mer om åtgärdsplanen i Naturvårdsverkets rapport. http://www.naturvardsverket.se
 
Monica Kling