Regler ses över för att klara Nitratdirektivet
Nya och tydligare bestämmelser för lagring och spridning av gödsel är nu ute på remiss från Jordbruksverket. Främst berör det spridningstider för stallgödsel, hur spridningsmängd ska beräknas och skyddsåtgärder vid vattendrag. I praktiken blir det dock inga stora förändringar.

Regler för skyddsåtgärder vid gödselspridning nära vatten införs. Djuren får dock fortsätta beta intill vattnet. Foto: Monica Kling
EU-kommissionen anser att Sveriges nuvarande hänsynsregler inte räcker för att vi ska nå upp till Nitratdirektivets intentioner. En översyn av Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om miljöhänsyn i jordbruket har därför genomförts. Förslaget är ute på remiss till den 9 april. På flera punkter har dock EU-kommissionen starka krav och skrivningen är ett resultat av förhandlingar med den. För dessa punkter kan inga stora förändringar i förslagen bli aktuella.
Lagringsvolym gårdsanpassasRiktlinjerna för hur lagringskapacitet ska beräknas har kompletterats för att lagringsvolymen ska kunna anpassas efter uppfödningsintensitet, strömedel, vattentillskott och omsättningsförluster. Bestämmelser om effektiv täckning förs över från förordning till Jordbruksverkets föreskrifter. Jordbruksverkets allmänna råd om påfyllning under täckning blir också föreskrift. Kravet på skriftliga avtal om stallgödselspridning på annans mark tas bort, men anteckningar måste fortfarande föras och sparas av båda parter.

Partierna med de starkare blå färgerna utgör Sveriges nitratkänsliga områden.
Striktare spridningstidInom de nitratkänsliga områdena kommer stallgödsel inte längre att få spridas under december månad. I praktiken blir det ingen stor skillnad eftersom få sprider gödsel under den tiden på året. Regeln om att bara få spridas gödsel i växande gröda (undantaget fånggröda) och före höstsådd under perioden 1 augusti — 30 november kommer att gälla även för Västra Götalands och Östergötlands inland. Regeln har tidigare gällt övriga känsliga områden. Fast gödsel, utom fjäderfägödsel får dock spridas på bar mark 10 oktober — 30 november, om den brukas ned inom 12 timmar. 170 kg kväve per ha och årSättet att beräkna gödslingsbehov har förtydligats. Hänsyn ska tas till förväntad skördenivå, långtidseffekt av stallgödsel, förfruktseffekt och eventuell stallgödselgiva. Mängden stallgödsel som får spridas motsvarar idag 22 kg fosfor per hektar, som ett genomsnitt under en femårsperiod. Nu är kravet att Sverige liksom andra länder ska räkna efter kvävemängd, med ett tak om 170 kg N/ha och år. Även betesdjurens gödsel räknas in. Skillnaden mot tidigare regler är att mängden inte får räknas som ett medelvärde över flera år. Regeln kommer att gälla inom nitratkänsliga områden. Den tidigare begränsningen om 22 kg P/ha som gäller i hela landet ligger också kvar. Nya regler om skyddsavstånd
Ett starkt krav från EU-kommissionen är att regler om skyddsåtgärder vid vattendrag ska införas. Med vattendrag menas här en bäck, å, flod, kanal, damm eller motsvarande som finns utmärkt på terrängkartan i skala 1:50 000. Den föreslagna åtgärden innebär att inga gödselmedel får spridas närmare än två meter från åkerkanten invid öppet vatten inom känsliga områden. Jorden får i övrigt brukas.
På sluttande mark nära vattendrag och sjöar ska stallgödsel inte få spridas närmare än 10 meter om lutningen är över 10 procent. Om lutningen är över 20 procent får ingen stallgödsel spridas. Gödsel från betande djur räknas inte in.
De flesta av reglerna föreslås börja gälla 1 januari 2010.
Monica Kling
Källa: Jordbruksverket 2008/2009. Konsekvensbeskrivning. Föreskriftsändringar i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om miljöhänsyn i jordbruket.
http://www.sjv.se
Övriga remisshandlingar kan hämtas här:
http://www.sjv.se