2009-02-12 | Allmänt

Mycket att vinna på snabb nedbrukning

Plöjning inom en timme efter gödselspridning minskar ammoniakavgången till bara någon procent, men varje timmes fördröjning ökar svinnet. Nedbrukningsmetod liksom spridningsteknik inverkar starkt och som förbehandling är bara surgörning effektiv. Det visar en dansk genomgång av ammoniakförluster från stallgödsel.

Snabb nedharvning av gödseln minskar kväveförlusterna, men plöjning är effektivare. Foto: Monica Kling

I Danmark är jordbruket nästan ensam orsak till landets ammoniakutsläpp och merparten kommer från stallgödsel. Landet har krav på sig att reducera utsläppen med 43 procent från 1990 till 2010 och mycket fokus läggs på tekniker för att nå målet. En genomgång av danska och internationella undersökningar har gjorts vid Århus universitet, för att ge en klarare bild av hur olika lagrings- och spridningsmetoder påverkar utsläppen.

Täckning effektivt
Förlusterna från lagringen beror på olika faktorer, där temperatur, yta, ammoniuminnehåll och pH är de viktigaste. Utan täckning förloras 10-11 procent av ammoniumkvävet i flytgödsel, vilket motsvarar 9 respektive 6 procent av totalkvävet i svin- respektive nötflytgödsel. Täckning begränsar dock förlusterna effektivt. Med svämtäcke eller plasttäckning minskas ammoniakemissionen till 2 procent av totalkvävet och med tak av tält eller betong förloras bara 1 procent.

Nedmyllningsaggregat bäst
Hur stor ammoniakavgång som sker vid spridning beror delvis på temperaturen och därmed årstiden. I medeltal försvinner 19 respektive 37 procent av ammoniumkvävet i svin- respektive nötflytgödsel vid slangspridning på bar mark. Spridning i växande stråsädesgröda minskar förlusten i olika grad beroende på grödans höjd. Däremot menar författarna att spridning på gräsmark ger lika stor förlust som på bar mark, eftersom gödslingen sker tidigt på våren eller efter avslagning. I båda fallen är grödan är för kort för att ha någon effekt. Nedmyllningsaggregat är den effektivaste metoden för att minska ammoniakavgången, speciellt om det används på bar jord. Nedan visas variationen över året av kväveförluster genom ammoniakavgång vid olika spridningstekniker.

Förlust av ammoniumkväve (NH4) som ammoniak (NH3)

Nedbrukningsstrategin inverkar i hög grad
Utan nedbrukning förloras cirka en femtedel av ammoniumkvävet i grisgödseln och minst en tredjedel från nötgödseln. Snabb nedplöjning är lika kväveeffektivt som myllningsaggregat om det sker snabbt nog — inom en timme efter spridning. Förlusten ökar sen med tiden, vilket tabellen nedan visar. Nedharvning minskar också ammoniakutsläppen betydligt, men i lägre grad än plöjning.

Förlust av ammoniumkväve (NH4) som ammoniak (NH3)

Mest kväve förloras vid bredspridning, då ammoniakavgången ökar med 170 procent jämfört med släpslagsteknik. Bredspridning är dock förbjuden i Danmark. En högre ammoniakavgång från rötad gödsel, jämfört med obehandlad har rapporterats i en studie, men det saknas tillräckliga underlag för att kunna dra generella slutsatser, menar författarna. Den förbehandling som säkert minskar förlusterna är surgörning, varvid ammoniumhalten hålls stabil på grund av lågt pH i gödseln.

Monica Kling

Källa: Nørregaard Hansen, M et al. 2008. Emissionsfaktorer til beregning af ammoniakfordampning ved lagring og udbringning af husdyrgødning. DJF husdyrbrug nr. 84
Rapporten kan hämtas som pdf eller beställas från DJF:s webbplats: http://web.agrsci.dk länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster