2009-11-02 | Allmänt

Internationell jämförelse av ammoniakregler för lantbruk

I den nya räddningsplanen för Östersjön har varje land fått en kvot för N och P att minska utsläppen med. Det finns en motsvarighet för utsläpp till luft och det är EU:s Takdirektiv där bland annat utsläpp av ammoniakkväve regleras. Direktivet ger varje land ett maxutsläpp av olika ämnen och det ska vara nått till 2010.

Kraven på nedbrukning varierar stort mellan länder. Strängast är det i Holland. Foto: Henrik Andersson

Just nu är det stort fokus på fosfor och kväveläckage genom den nya räddningsplanen för Östersjön — Baltic Sea Action Plan och EU:s vattendirektiv. Motsvarigheten i EU för ammoniakavgång från jordbruk och andra källor är EU:s Takdirektiv där varje land fått ett tak för hur mycket man får släppa ut. Målet ska nås till 2010 och för ammoniak är bedömningen att målet kommer nås för Sverige. En del länder kan dock få svårt att nå målet och det sker en utveckling av både regler och rådgivning för att minska ammoniakavgången från jordbruket.

Täckning av behållare
Att täcka främst flytgödselbehållare är ett effektivt sätt att minska förlusten av ammoniakkväve. Av åtta undersökta länder är det hälften som har regler för detta. Kopplingen mellan hur mycket djur det finns i ett land och om de har täckt sina behållare eller inte verkar lite otydlig.

Krav på någon form på täckning av gödselbehållare samt längsta tillåtna tid för nedbrukning av stallgödsel.

Snabb nedbrukning
Som bekant kan mycket ammoniak förloras snabbt efter spridningen speciellt om det blåser och är varmt. Alla de undersökta länderna har någon form av reglering på området men det skiljer mycket. Man får komma ihåg att snabb nedbrukning inte bara är en ammoniakåtgärd utan även ett sätt att minska risken för ytavrinning. Här är det Holland som utmärker sig med att ställa krav på omedelbar nedbrukning, vilket betyder att man måste använda nedmyllare eller injecera gödseln i marken. Även Belgien har krav på att snabbt — inom 2 timmar — bruka ner gödseln. Nedbrukning inom ett dygn som en del länder har som regel har kanske inte så stor betydelse för ammoniak utan för ytavrinning.
På detta område har Sverige en förhållandevis sträng regel med 4 timmar i de sydligaste länen om man ser till att djurtätheten i allmänhet är lägre i Sverige.

Finland och Storbritannien är de två länder som har lite generösare regler för tidpunkten vid jämförelsen men det betyder inte att de inte värderar detta utan att de arbetar med guidelines och rådgivning istället. Till sist får man inte glömma att det viktigaste kanske inte är att ha regler i ett land utan att ha en fungerande tillsyn av att reglerna följs. Och det är mycket svårare att jämföra och kommentera.

Markus Hoffmann