2009-06-12 | Allmänt

Hur öka kväve- och fosforeffektiviteten på mjölkgårdar?

Kväveutnyttjandet kan förbättras och överskotten minska genom att utfodra mjölkkor enligt rekommendationen för protein och öka mjölkavkastningen, enligt en spansk undersökning. Fosforutnyttjandet kan förbättras genom att inte använda mineralfosfor i foder. Dessutom bör fosforgödsling av vallarna minskas enligt samma undersökning.

Utfodring med majsensilage gav ett lägre fosforinnehåll i denna undersökning, vilket minskade fosforöverskottet. Foto: Erik Karlsson

Studien omfattade 74 mjölkföretag i delstaten Baskien i Spanien. Denna del av Spanien har intensifierat mjölkproduktionen under senare år genom kraftigt ökad import av kraftfoder och mineralgödsel. Trots att antalet mjölkkor har minskat med över 30 % mellan 1996 och 2003 är den totala mjölkproduktionen densamma på grund av ökad mjölkavkastning. Undersökningen täckte cirka 7 % av mjölkproduktionen i Baskien.

Bygger på enkäter och analyser
Information inhämtades genom enkäter och intervjuer med besättningsansvariga, kompletterat med analyser av inköpt foder från foderfirmor. Representativa mjölk- urin- och gödselprover insamlades på gårdarna för att bestämma kväve- och fosforinnehållet. Mängd träck och urin var möjligt att beräkna i det amerikanska fodervärderingsprogrammet CNCP. Kväve- och fosforeffektiviteten bestämdes genom att beräkna producerad och konsumerad mängd kväve och fosfor. I varje mjölkkobesättning modellerades foderstaten för en medelko med CNCP. I tabellerna nedan finns data om gårdarna och foderstaterna.

Besättningsdata för de undersökta mjölkgårdarna

Grovfodret bestod av gräs- och majsensilage och något kilo lusernhö. Korna tilldelades 2-3 kg sojamjöl, cirka 2 kg majsmjöl, samma mängd av majsgluten och cirka 1 kg bomullsfrömjöl. Dessutom kompletterades foderstaterna med betfiber, korn och eventuellt drav

Foderstater och näringsinnehåll i foderstaten

Flera möjliga vägar
Undersökningen redovisar flera intressanta resultat. Kväveeffektiviteten var omkring 26 % på besättningsnivå, och varierade mellan 22-29 %. Det är mest fördelaktigt om det utsöndrade kvävet återfinns i träcken och inte i urinen där det lätt kan avgå som ammoniak. Urinkväve översteg träckkväve vid ett kväveintag på omkring 550 gram kväve per dag i denna undersökning. Det motsvarar en daglig proteintillförsel på 3 400 gram råprotein, vilket innebär en genomsnittlig råproteinhalt på strax över 17 %.

Fosforhalten i foderstaten var över den rekommenderade 3,5 gram per kg ts. En orsak till det var den höga fosforhalter i gräsensilage som i medeltal låg på 3,3 gram per kg ts. Fosforinnehållet i kraftfoder är ju normalt betydligt högre vilket innebär att det är näst intill omöjligt att inte överutfodra med fosfor. Ett sätt att lösa det är att minska på fosforgödslingen till vallarna. Ett annat sätt är att använda majsensilage, som i denna undersökning hade ett lägre fosforinnehåll.

Jämförelse med Sverige
Mest slående vid en jämförelse är den höga beläggningsgraden på gårdarna, i genomsnitt 16 767 kg mjölk/ha, vilket är betydligt högre än vad vi är vana vid i Sverige. Det innebär att mjölkgårdarna i Baskien inte kan förlita sig på stora mängder hemmaodlat foder och det blir också svårt att ha tillgänglig areal för att sprida stallgödsel.

Christian Swensson

Källa: Arriaga, H., Pinto,M., Calsamiglia, S. & Merino, P. 2009. Nutritional and management strategies on nitrogen and phosphorus use efficiency of lactating dairy cattle on commercial farms: An environmental perspective. Journal of Dairy Science 92:204—215.