
En dryg fjärdedel av det svenska slammet spreds på åkermark 2008. Foto: Monica Kling
Nära fördubbling på två år
Rapporteringen har blivit bättre med åren och nu går det att få fram uppgifter om 87 procent av den producerade mängden slam. SCB menar att den ändrade rapporteringen gör att siffrorna inte är helt jämförbara med tidigare rapporter, men spridningen av slam på åkermark har nästan fördubblats från 31 500 ton år 2006 till 55 000 ton år 2008. Mängden motsvarar cirka 26 procent av den totala slamproduktionen. Som intressant jämförelse har det tidigare skrivits en Greppa-notis där det framgår att i Norge sprids 61 procent av slammet på åkermark. Spridning på åkermark är nu den enskilt största användningen av slam från kommunala reningsverk. Den näst största användningen är till deponitäckning för att hindra infiltration av vatten och därefter som anläggningsjord. Andelen slam som används på åkermark är som störst i jordbrukslänen och är exempelvis 61 procent i Skåne och Östergötland.
Koll på slammets kvalitet
Uppgifterna om slammets kvalitet har lite bättre tillförlitlighet än uppgifterna om mängderna. Fosforinnehållet var i medeltal 2,8 procent och för kväve 4,3 procent räknat på torrsubstans. Betydelsen av förorenande ämnen i slammet för åkermarkens hälsa och för livsmedelssäkerheten debatteras alltjämnt. För cirka tre fjärdedelar av slammet finns analysdata för de tio tungmetallerna och organiska miljögifterna som är i fokus. För resten av slammet saknas fullständig analysdata.
I medeltal underskrider slammets halter de rikt- och gränsvärden som finns för spridning på åkermark. 72 procent av slammet underskrider alla tio gräns- och riktvärdena. Halterna kan dock variera kraftigt mellan reningsverken och hos åtskilliga enskilda verk överskrids halterna. Koppar är det ämne som oftast överskrider gränsvärdet.
Läs mer på: http://www.scb.se
