2010-01-15 | Allmänt

Vattendirektivets åtgärdsprogram beslutade

Nu har Vattenmyndigheterna fattat besluten om hur Sveriges vatten ska fås att må bättre. Lantbruket berörs av dessa nya beslut och nedan görs ett försök att beskriva tänkbara konsekvenser för lantbruket.

Vattnets status kan bli styrande för miljörådgivningen. Foto: Monica Kling

Många känner vid det här laget till EU:s Vattendirektiv. Det har skrivits flitigt om det i lantbrukspress de senaste två åren. Enligt EU:s tidtabell skulle medlemsländerna fatta det första beslutet om Vattendirektivets första arbetscykel senast den 22 december. Så skedde i Sverige och besluten togs av Sveriges fem regionala Vattendelegationer i mitten av december.

Vad händer nu?
Sverige ska senast i mars 2010 rapportera besluten och underlaget till kommissionen i Bryssel. Andra viktiga tider är att det ska finnas en prispolitik för vatten under 2010, vilket det skrivitst om tidigare i Greppas nyheter. Senast 2012 ska åtgärder börja göras och 2015 ska målet om god ekologisk status nås för vatten som inte fått tidsundantag. Sedan blir det ett nytt beslut för nästa arbetscykel som är 2016 — 2021.

Hur berörs lantbruket?
En naturlig fråga blir hur man som lantbrukare kan påverkas av detta. Det har många frågat sig under många år och faktum är att det fortfarande är svårt att veta trots att besluten nu är tagna. Anledningen till att det inte går att svara på enkelt är att det är så många olika myndigheter inblandade. Mycket beror på hur de genomför sina delar. Men några områden där det kan påverka mer än andra går ändå urskilja.

1. Mer åtgärder behövs, särskilt i vissa områden. Som ett av många uppdrag till olika myndigheter uppdrar Vattenmyndigheterna åt Jordbruksverket att utreda förutsättningarna för att göra fler åtgärder för renare vatten i jordbrukslandskapet. Metoden för att få saker gjorda lämnas än så länge öppen, det vill säga om det ska vara med lagstiftning eller miljöstöd eller rådgivning.

2. Prioriterad kommunal tillsyn. Vattenmyndigheterna uppdrar åt landets kommuner att prioritera sin miljötillsyn till områden där vattnet inte når god status.

3. Styr delvis miljörådgivningen. Vattenmyndigheterna vill att Jordbruksverket och Länsstyrelserna ska styra rådgivningen bättre per avrinningsområde och helst dit vattnet inte når god status.

Utöver detta finns frågan om de nyss tagna besluten kommer påverka Länsstyrelsernas beslut för tillståndspliktiga djurgårdar. Det beror som sagt på hur kommuner och myndigheter tolkar och genomför sina uppdrag. Som enskild lantbrukare kan man möjligen på kort sikt få ökad tillsyn från kommunen och den som vill expandera djurhållningen i ett visst område kan få en fördjupad diskussion om detta.

Läs mer om vattendirektivet och de nyss tagna besluten på
http://www.vattenmyndigheterna.se länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Markus Hoffmann