Vart tar kvävet i stallet vägen?
Amerikanska forskare har mycket noggrant undersökt kväveflödet hos mjölkkor som står bundna i ett stall av kortbåstyp. De konstaterar att ammoniak- förlusterna är 2—5 procent av mängden träckkväve och ökad mängd råprotein i foderstaten ökar ammoniakförlusterna.
Miljöproblemen i amerikansk animalieproduktion har under senare uppmärksammats allt mer. Amerikanska husdjursforskare konstaterar att kunskapen om gasemissioner från djurstallar är stor i Europa och europeiska forskare har kommit längre i detta område. I det här redovisade försöket har man tagit hjälp av en engelsk forskare T. Misselbrook för att ta reda på hur stora ammoniakförlusterna blir i ett stall med bundna mjölkkor. Mjölkproduktion i mellanvästern och nordöstra USA bedrivs mest i stallar av kortbåstyp med bundna kor, dvs. både klimat och inhysningssystem påminner om skandinaviska förhållanden.

Typen av grovfoder påverkade inte ammoniakavgången i stallet, vilket däremot råproteinhalten i fodret gjorde.
Bra koll på flödena För att få fram amerikanska emissionskonstanter för ammoniakavgången genomfördes ett experiment i Wisconsin. Fyra slutna kammare för 4 kor byggdes i försökslagården vid "Grovfodercentret" i Madison, Wisconsin. Man hade total kontroll av allt inflöde av kväve i form av foder och strö och även utflödet av mjölk, samt tillväxt. Dessutom mättes luftflödet in och ut från kammaren och luftens innehåll av gaser, bl.a. ammoniak analyserades. Strömaterialet i studien var hyvelspån. Foderstaternas råproteinhalt i de olika försöksleden varierade mellan 15,7 — 21,2 %. Försöksperioden var 28 dagar och försöken genomfördes under vår, tidig höst och vinter. Som framgår av nedanstående tabell var ammoniak- förlusterna mellan 2 och 4 procent av "kvävet bakom svans".
Kvävebalans i kammare (modifierad från Powell et al., 2008)
| Foder
|
741
|
608
|
604
|
|
| Strö
|
26
|
28
|
24
|
|
|
|
|
|
|
|
| Utflöde, gram N per dag
|
|
|
|
|
| Mjölk
|
194
|
184
|
184
|
|
| Tillväxt
|
10
|
47
|
18
|
|
| Gödsel
|
483
|
333
|
374
|
|
| Ammoniakförluster
|
21
|
9
|
7
|
|
| % ammoniak av N i gödsel
|
4
|
3
|
2
|
|
| Balans, %
|
92
|
90
|
93
|
|
Trots den noggranna registreringen av flödena återfanns inte allt kväve, 7 — 10 % av det tillförda kvävet saknas i balansen. Forskarna har ingen riktigt bra förklaring till detta men de konstaterar att det, trots att det bara var 4 kor i varje försöksled, var relativt stora mängder foder och gödsel som hanterades. Framförallt kan urin ha försvunnit "på vägen". Forskarnas slutsatser är
- Foderstaternas råproteinhalt påverkade ammoniakavgången, ju högre råproteinhalt desto högre ammoniakavgång.
- Grovfoderslag påverkade inte ammoniakavgången.
- Det var cirka 30 % högre ammoniakavgång på dagen jämfört med natten.
- Ammoniakavgången var högst på våren.
- Jämfört med europiska resultat var ammoniakavgången i denna studie lägre (2-4 %) än andra publicerade resultat (5-8 %). Forskarna anser att strömaterialet i kamrarna kan ha minskat ammoniakavgången.
- Som förväntat var ammoniakavgången lägre i försöket än i lösdriftsstallar, som har större gödselbemängd yta och därför större potential för högre ammoniakavgång. Holländska forskare anger att ammoniakavgången är 35 % lägre i stallar med bundna kor jämfört med lösdriftsstallar. Danska forskare hävdar att ammoniakavgången i stallar med bundna kor är 5 % och 10 % i lösdriftsstallar.
Christian Swensson
Källa: Powell, J.M., Broderick, G.A. & Misselbrook, T.H. 2008. Seasonal effects on ammonia emission from tie-stall dairy barns. Journal of Dairy Science, 91: 857-869.