Tag hänsyn till förfruktsvärdet när du gödslar!
En del förfrukter lämnar mer kväve kvar i marken än stråsäd. Man bör därför minska gödselgivan efter sådana grödor eftersom man får en del kväve "gratis". Men samtidigt räknar vi ju med att skörden ökar efter en god förfrukt. Skörderelaterad gödsling innebär att vi gödslar mer till en större förväntad skörd.
Så här tar vi hänsyn till förfruktsvärdet i Jordbruksverkets Riktlinjer för gödsling och kalkning och i dataprogrammet STANK in MIND
De förfruktsvärden som redovisas i Jordbruksverkets Riktlinjer för gödsling och kalkning är kväve från föregående gröda, som kommer efterföljande gröda till godo. Angivna förfruktsvärden är baserade på försöksmässiga och praktiska erfarenheter och uttrycks i den mängd handelsgödselkväve som de motsvarar. Förfruktseffekten av kväve beror dels på kvarlämnade skörderester inkl rötter och eventuella baljväxtknölar, dels på grödans strukturbefrämjande och sjukdomssanerande effekt som skapar förutsättningar för bra kväveutnyttjande.
I försök med höstvete där förfrukterna havre och höstoljeväxter jämförts har man t ex funnit att det gått åt 40 kg N/ha mer kväve efter havre än efter höstoljeväxter för att uppnå en viss kväveskörd. Som en följd av dessa försök, annan försöksverksamhet samt praktiska erfarenheter har förfruktseffekten av höstoljeväxter satts till 40 kg N/ha. Motsvarande överväganden ligger till grund för övriga förfruktsvärden i tabellen nedan!
Normalt kan man räkna med att höstvetet ger 10 dt/ha högre skörd efter höstoljeväxter än efter stråsäd. Enligt gödslingsrekommendationerna ökar då kvävebehovet med 15-20 kg N/ha. Beaktas förfruktsvärdet, 40 kg N/ha, bör kvävegivan till höstvete efter höstoljeväxter vara 20-25 kg N/ha lägre än efter stråsäd på jämbördiga odlingslokaler.
De förfruktsvärden som redovisas i Jordbruksverkets Riktlinjer för gödsling och kalkning är kväve från föregående gröda, som kommer efterföljande gröda till godo. Angivna förfruktsvärden är baserade på försöksmässiga och praktiska erfarenheter och uttrycks i den mängd handelsgödselkväve som de motsvarar. Förfruktseffekten av kväve beror dels på kvarlämnade skörderester inkl rötter och eventuella baljväxtknölar, dels på grödans strukturbefrämjande och sjukdomssanerande effekt som skapar förutsättningar för bra kväveutnyttjande.
I försök med höstvete där förfrukterna havre och höstoljeväxter jämförts har man t ex funnit att det gått åt 40 kg N/ha mer kväve efter havre än efter höstoljeväxter för att uppnå en viss kväveskörd. Som en följd av dessa försök, annan försöksverksamhet samt praktiska erfarenheter har förfruktseffekten av höstoljeväxter satts till 40 kg N/ha. Motsvarande överväganden ligger till grund för övriga förfruktsvärden i tabellen nedan!
Normalt kan man räkna med att höstvetet ger 10 dt/ha högre skörd efter höstoljeväxter än efter stråsäd. Enligt gödslingsrekommendationerna ökar då kvävebehovet med 15-20 kg N/ha. Beaktas förfruktsvärdet, 40 kg N/ha, bör kvävegivan till höstvete efter höstoljeväxter vara 20-25 kg N/ha lägre än efter stråsäd på jämbördiga odlingslokaler.
Korrigering av gödselgivan med utgångspunkt från förfruktsvärdet och skördepåverkan skall göras på samma sätt för samtliga förfrukter och innevarande års grödor.
Exempel på några grödors förfruktsvärde, kg N/ha och skördepåverkande effekt, dt/ha
* tidig plöjning = före höstsäd, sen plöjning = före vårsäd
Kvävegivan bestäms genom att utgå från rekommendationen för förväntad skörd och att sedan göra avdrag för det förfruktsvärde som anges i tabellen ovan.
Mer information finns i Riktlinjer för gödsling och kalkning 2006
, Rapport 2005:21 från Jordbruksverket och i Greppa Näringens Nyhetsbrev nr 2 från 2004
. I den senare publikationen skall kväverekommendationerna minskas med 5-10 kg N/ha för att anpassas till nuvarande prisförhållanden.
Bertil Albertsson
Jordbruksverket
| Förfrukt | Förfruktsvärde, Kg N/ha | Skördepåverkan, dt/ha | ||
|---|---|---|---|---|
| Höstsådd gröda | Vårsådd gröda | höstsäd | vårsäd | |
| Stråsäd | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Våroljeväxter | 20 | 15 | 10 | 5 |
Sidan uppdaterad 2011-04-11 av Ulrika Williamsson
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
