2008-06-17 | Allmänt
Så fånggrödan i juli — om vädret är med dig
Tidpunkt för sådd, nederbörd och etableringsmetod styr i hög grad effekten av fånggrödorna vitsenap och oljerättika. I ett försök på Borgeby gård i Skåne gav bredspridning i juli bäst resultat, tätt följt av plöjning och Rapidsådd inom ett dygn efter skörd av huvudgrödan.
Oljerättikans långa uppsvällda pålrot kan ge bra effekt på både kvävefångst och markstruktur.
Oljerättika och vitsenap är effektiva fånggrödor med djupgående rötter (2,4 meter), som vid god etablering kan ta upp mer kväve under hösten än traditionella fånggrödor gör. De är i dagsläget bara bidragsberättigade i sydligaste Sverige och måste då sås senast den 20 augusti. En bra etablering är dock avgörande för kvävefångsten. Vilken metod för sådd som ger det bästa utfallet undersöktes av Magnus Nilsson i ett examensarbete vid SLU. Försöket gjordes på HS Malmöhus´ försöksgård i Bjärred 2007.
Foto: Henrik Nätterlund
Före eller efter skörd?
Fyra olika strategier för sådd jämfördes; tre med bredspridning av fröna och en med Rapidsådd. Bredspridning i växande gröda (rågvete) gjordes den 12 juli respektive 10 augusti, samt efter kultivering inom ett dygn från skörd av huvudgrödan. Rapidsådden gjordes efter plöjning inom ett dygn från det att huvudgrödan skördats.
Juli gav lyckat resultat
Bäst etablerade sig fånggrödorna då de såddes i växande gröda den 12 juli. Dock var nederbörden ovanligt riklig i området under juli 2007, då det kom 91 mm mer regn än vad som är normalt för månaden. Augusti var däremot torr och bredspridning den 10 augusti gav en ganska dålig etablering. Skillnaderna bestod när kväveupptaget i fånggrödorna jämfördes. Sådden i juli gav ett dubbelt så stort kväveupptag i ovanjordiska delar jämfört med sådden i augusti, 13,6 kg N/ha i genomsnitt för de två grödorna mot 6,6 kg N/ha.
Plöjning gynnade groningen
Vid sådd efter skörd var det stor skillnad mellan strategierna för jordbearbetning. Plöjning och Rapidsådd gav en betydligt bättre etablering än bredspridning efter kultivering. Troligen gav plöjning + harvning en bättre såbädd och Rapidsådden en bättre placering av fröna. Dock finns risken att mer kväve läcker på grund av den kraftigare bearbetningen, som å andra sidan kan gynna fånggrödans tillväxt. Genomsnittligt för båda grödorna var kväveupptaget dubbelt så stort då fröna Rapidsåtts efter plöjning jämfört med bredspridning efter kultivering.
Oljerättika och vitsenap fungerade likartat i respektive behandling. Inga statistiskt säkra skillnader fanns mellan grödorna. Dock har oljerättika en mer uppsvälld pålrot, vilken kan ge en bättre effekt på markstrukturen. Den kan därför vara att föredra, skriver Magnus Nilsson i sin rapport.
Monica Kling
Källa: Nilsson, M. 2008. Kväveupptag hos fånggrödorna vitsenap och oljerättika vid olika etableringsmetoder. SLU. Den kan hämtas här:
http://ex-epsilon.slu.se/
Fyra olika strategier för sådd jämfördes; tre med bredspridning av fröna och en med Rapidsådd. Bredspridning i växande gröda (rågvete) gjordes den 12 juli respektive 10 augusti, samt efter kultivering inom ett dygn från skörd av huvudgrödan. Rapidsådden gjordes efter plöjning inom ett dygn från det att huvudgrödan skördats.
Juli gav lyckat resultat
Bäst etablerade sig fånggrödorna då de såddes i växande gröda den 12 juli. Dock var nederbörden ovanligt riklig i området under juli 2007, då det kom 91 mm mer regn än vad som är normalt för månaden. Augusti var däremot torr och bredspridning den 10 augusti gav en ganska dålig etablering. Skillnaderna bestod när kväveupptaget i fånggrödorna jämfördes. Sådden i juli gav ett dubbelt så stort kväveupptag i ovanjordiska delar jämfört med sådden i augusti, 13,6 kg N/ha i genomsnitt för de två grödorna mot 6,6 kg N/ha.
Plöjning gynnade groningen
Vid sådd efter skörd var det stor skillnad mellan strategierna för jordbearbetning. Plöjning och Rapidsådd gav en betydligt bättre etablering än bredspridning efter kultivering. Troligen gav plöjning + harvning en bättre såbädd och Rapidsådden en bättre placering av fröna. Dock finns risken att mer kväve läcker på grund av den kraftigare bearbetningen, som å andra sidan kan gynna fånggrödans tillväxt. Genomsnittligt för båda grödorna var kväveupptaget dubbelt så stort då fröna Rapidsåtts efter plöjning jämfört med bredspridning efter kultivering.
Oljerättika och vitsenap fungerade likartat i respektive behandling. Inga statistiskt säkra skillnader fanns mellan grödorna. Dock har oljerättika en mer uppsvälld pålrot, vilken kan ge en bättre effekt på markstrukturen. Den kan därför vara att föredra, skriver Magnus Nilsson i sin rapport.
Monica Kling
Källa: Nilsson, M. 2008. Kväveupptag hos fånggrödorna vitsenap och oljerättika vid olika etableringsmetoder. SLU. Den kan hämtas här:
http://ex-epsilon.slu.se/
Sidan uppdaterad 2011-04-11 av Ulrika Williamsson
Alla artiklar
Allmänt
Aktuellt
Stallet
Fältet
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
