2008-06-19 | Allmänt
Reglerbar dränering kan komma att få investeringsstöd
Minst 15 kilo kväve per hektar kan behållas i åkern istället för att lakas ut om fältet förses med reglerbar dränering. Ett av åtgärdsförslagen i aktionsplanen för Östersjön innebär att möjligheter till investeringsstöd skapas inom landsbygdsprogrammet.
Dämningsrör i dräneringsbrunnarna reglerar vattennivån i fältet. Det gör att näringen kan hållas kvar längre. Foto: Ingrid Wesström
Om stamledningarna till ett täckdikningssystem förses med dämningsbrunnar kan grundvattennivån i fält regleras. Den minskade avrinningen som uppnås reducerar näringsläckaget samtidigt som vattentillgången för grödorna kan optimeras under växtsäsongen. Bäst lämpar sig sand- och mojordar på flacka marker eftersom antalet dämningsbrunnar, och därmed kostnaden, bestäms av fältets lutning.
Ett första mål 20 000 ha
Vid en GIS-beräkning av lämpliga fält för reglerbar dränering fann forskare vid SLU närmare 200 000 hektar möjlig mark. Enligt åtgärdsförslaget bedöms 100 000 ha i södra Sverige vara mest lämpade, och i en första satsning beräknas 20 000 hektar komma ifråga för åtgärdsstöd. Det skulle minska kvävebelastningen på Kattegatt med 80 ton, Öresund med 40 ton och Egentliga Östersjön med 100 ton per år.
Effekten på fosforförlusterna beräknas inte i förslaget, med hänvisning till att systemet under vissa omständigheter skulle kunna öka läckaget. Ingrid Wesström, forskare vid SLU, delar inte den uppfattningen.
— Jag har sett ungefär samma reduktion av fosforförlusterna som av kväveläckaget, och räknar med en halvering i full fältskala. Reglerbar dränering lämpar sig bäst på lättare jordar och de läcker inte fosfor i samma utsträckning som lerjordar, säger hon.
Svenska försöksresultat har visat en genomsnittlig reduktion på 57 g fosfor/ha och halverat läckage skulle ge 37 g/ha. Den beräknade satsningen kan därför antas minska fosforläckaget med åtminstone 750 kg.
Risk för ökad lustgasavgång?
En annan invändning mot metoden, som nämns i åtgärdsförslaget, är att lustgasutsläppen skulle kunna öka.
— Det finns inte tillräckligt med underlag för att bedöma det, men de få studier som gjorts visar att två procent av den totala kvävgasavgången kan utgöras av lustgas. Det handlar om att sköta regleringen så att inte vattnet når matjorden. Bakterierna som omvandlar kvävet behöver energi och mycket kväve, vilket främst finns i mullen, säger Ingrid Wesström.
Investeringskostnaden för 20 000 hektar reglerbart dränerad åkermark beräknas till 300 miljoner kronor och skötselkostnaden till 15 miljoner, vilket ger en hektarkostnad om 15 750 kronor. Ingen uppgift lämnas dock om storleken på stödet som kan bli aktuellt inom landsbygdsprogrammet.
Monica Kling
Källa: Naturvårdsverket 2008. Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan, Delrapport.
Kan laddas ner från Naturvårdsverkets webbplats: http://www.naturvardsverket.se/
Vid en GIS-beräkning av lämpliga fält för reglerbar dränering fann forskare vid SLU närmare 200 000 hektar möjlig mark. Enligt åtgärdsförslaget bedöms 100 000 ha i södra Sverige vara mest lämpade, och i en första satsning beräknas 20 000 hektar komma ifråga för åtgärdsstöd. Det skulle minska kvävebelastningen på Kattegatt med 80 ton, Öresund med 40 ton och Egentliga Östersjön med 100 ton per år.
Effekten på fosforförlusterna beräknas inte i förslaget, med hänvisning till att systemet under vissa omständigheter skulle kunna öka läckaget. Ingrid Wesström, forskare vid SLU, delar inte den uppfattningen.
— Jag har sett ungefär samma reduktion av fosforförlusterna som av kväveläckaget, och räknar med en halvering i full fältskala. Reglerbar dränering lämpar sig bäst på lättare jordar och de läcker inte fosfor i samma utsträckning som lerjordar, säger hon.
Svenska försöksresultat har visat en genomsnittlig reduktion på 57 g fosfor/ha och halverat läckage skulle ge 37 g/ha. Den beräknade satsningen kan därför antas minska fosforläckaget med åtminstone 750 kg.
Risk för ökad lustgasavgång?
En annan invändning mot metoden, som nämns i åtgärdsförslaget, är att lustgasutsläppen skulle kunna öka.
— Det finns inte tillräckligt med underlag för att bedöma det, men de få studier som gjorts visar att två procent av den totala kvävgasavgången kan utgöras av lustgas. Det handlar om att sköta regleringen så att inte vattnet når matjorden. Bakterierna som omvandlar kvävet behöver energi och mycket kväve, vilket främst finns i mullen, säger Ingrid Wesström.
Investeringskostnaden för 20 000 hektar reglerbart dränerad åkermark beräknas till 300 miljoner kronor och skötselkostnaden till 15 miljoner, vilket ger en hektarkostnad om 15 750 kronor. Ingen uppgift lämnas dock om storleken på stödet som kan bli aktuellt inom landsbygdsprogrammet.
Monica Kling
Källa: Naturvårdsverket 2008. Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan, Delrapport.
Kan laddas ner från Naturvårdsverkets webbplats: http://www.naturvardsverket.se/
Sidan uppdaterad 2011-04-11 av Ulrika Williamsson
Alla artiklar
Allmänt
Aktuellt
Stallet
Fältet
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
