Norrländsk mjölkproduktion - drar mycket vall och energi!
Livscykelanalys (LCA) är en metod att kartlägga resursanvändning och miljöpåverkan. Nu finns en LCA av mjölkproduktion i de fyra nordligaste länen. Analysen visar högre energiförbrukning per kg mjölk på de norrländska gårdarna jämfört med mjölkproduktion i södra Sverige. En förklaring till det är de stora inköpen av kraftfoder.
Syftet med studien var dels att beskriva den norrländska mjölkgårdens miljöpåverkan och resursförbrukning fram till dess att mjölken lämnar gården, och dels att ge förslag till hur miljöpåverkan från den norrländska mjölkproduktionen kan minskas. En liknande analys av mjölkgårdar i sydvästra Sverige genomfördes för några år sedan.
Den norrländska studien omfattar 23 mjölkgårdar, 16 konventionella och 7 ekologiska, i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Den genomfördes 2005. Analysen var framförallt inriktad på energiförbrukning, klimatpåverkan dvs. utsläpp av växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas, försurning, övergödning och kemiska bekämpningsmedel. Alla parametrar relaterades till 1 kg mjölk.
Studien visade att elförbrukningen var mycket högre - 40 % - per kg mjölk jämfört med mjölkgårdar i södra Sverige. Se tabellen nedan. En förklaring är troligen ett kallare klimat, en annan kan vara större användning av teknik som kräver el.
Den norrländska studien omfattar 23 mjölkgårdar, 16 konventionella och 7 ekologiska, i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Den genomfördes 2005. Analysen var framförallt inriktad på energiförbrukning, klimatpåverkan dvs. utsläpp av växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas, försurning, övergödning och kemiska bekämpningsmedel. Alla parametrar relaterades till 1 kg mjölk.
Studien visade att elförbrukningen var mycket högre - 40 % - per kg mjölk jämfört med mjölkgårdar i södra Sverige. Se tabellen nedan. En förklaring är troligen ett kallare klimat, en annan kan vara större användning av teknik som kräver el.
| Område och antal mjölkgårdar | Elförbrukning per ko och rekrytering, kWh | Källa |
|---|---|---|
| Sydvästra Sverige, 23 gårdar | 1 300 | 1; 2004 |
| Norrland, 23 gårdar | 2 200 | 2; 2007 |
| Skåne, Halland, 4 gårdar * | 950 | 4; 2007 |
* I denna undersökning mättes elförbrukningen, övriga uppskattades elförbrukningen från lantbrukarens egna uppgifter.
Även den totala energiförbrukningen är större på de norrländska mjölkgårdarna jämfört med kollegorna i södra Sverige. Det beror på att de norrländska mjölkgårdarna - både konventionella och ekologiska - använder mer färdigfoder och koncentrat vilket kostar energi både att framställa och transportera. De konventionella mjölkgårdarna använder mer energi än de ekologiska, räknat per kg mjölk. Det förklaras främst av energiåtgången i framställning av kraftfoder och mineralgödsel - det sistnämnda används inte alls av ekomjölkgårdarna och kraftfoderanvändningen är lägre på ekomjölkgårdarna. Resultatet överensstämmer med andra europeiska LCA-studier - se tabellen nedan.
Även den totala energiförbrukningen är större på de norrländska mjölkgårdarna jämfört med kollegorna i södra Sverige. Det beror på att de norrländska mjölkgårdarna - både konventionella och ekologiska - använder mer färdigfoder och koncentrat vilket kostar energi både att framställa och transportera. De konventionella mjölkgårdarna använder mer energi än de ekologiska, räknat per kg mjölk. Det förklaras främst av energiåtgången i framställning av kraftfoder och mineralgödsel - det sistnämnda används inte alls av ekomjölkgårdarna och kraftfoderanvändningen är lägre på ekomjölkgårdarna. Resultatet överensstämmer med andra europeiska LCA-studier - se tabellen nedan.
| Område och antal mjölkgårdar | Energiförbrukning MJ per kg mjölk | Källa |
|---|---|---|
| Norra Sverige, konventionell | 3,7 | 2; 2007 |
| Norra Sverige, ekologisk | 2,8 | 2; 2007 |
| Sydvästra Sverige konventionell | 2,7 | 1; 2004 |
| Sydvästra Sverige, ekologisk | 2,1 | 1; 2004 |
| Tyskland, konventionell intensiv | 2,7 | 3; 2001 |
| Tyskland, konventionell extensiv | 1,3 | 3; 2001 |
| Tyskland, ekologisk | 1,2 | 3; 2001 |
| Holland, konventionell | 5,0 | 5; 2007 |
| Holland, ekologisk | 3,1 | 5; 2007 |
Utsläpp av växthusgaser var ungefär lika för ekologisk och konventionell mjölkproduktion - uttryckt som koldioxidekvivalenter 1 000 gram CO2 per kg ECM (Energikorrigerad mjölk).
Försurning och övergödning är viktiga miljömål i södra Sverige men har inte samma betydelse i norra Sverige. Skälet för att t.ex. minska ammoniakavgången och fosfor i norrländska mjölkkostallar är framförallt ekonomiska och hälsomässiga (ammoniak)
Markanvändningen på de norrländska mjölkgårdarna är betydligt högre - 2,5 m2 per kg mjölk - jämfört med södra Sverige där den är 1,5 m2 per kg mjölk. Den största delen av arealen används till vallodling.
Pesticidanvändningen för 1 kg mjölk är lägre för de norrländska gårdarna jämfört med södra Sverige. Det beror framförallt på att många norrländska mjölkgårdar aldrig använde pesticider på den egna gården - all pesticidanvändning sker utanför gården i produktionen av kraftfoder.
En slutsats från studien är att en ökad foderodling utöver vallen vore bra ur miljösynpunkt - minskade transporter av kraftfoder och en mer varierad norrländsk växtodling. Lätt att skriva, kanske svårare att genomföra längst upp i norr!
Christian Swensson
Källor:
1. Cederberg, C. & Flysjö, A. 2004. Life Cycle Inventory of 23 Dairy Farms in South-Western Sweden. SIK-rapport nr 728. SIK, Göteborg.
2. Cederberg, C.. Flysjö, A. & Ericson, L. 2007. Livscykelanalys (LCA) av norrländsk mjölkproduktion. SIK-rapport nr 761. SIK, Göteborg.
3. Haas, G., Wetterich, F. & Köpke, U. 2001. Comparing intensive, extensive, and organic grassland farming in southern Germany by process life cycle environment. Agriculture, Ecosystems and Environment 83: 43-53.
4. Hörndahl, T. 2007. Energiförbrukning i jordbrukets driftsbyggnader- en kartläggning av 16 gårdar med olika driftsinriktning. Rapport 145, JBT SLU Alnarp.
5. Thomassen, M.A., van Calker, K.J., Smits,M.C.J., Iepema, G.L. & de Boer, I.J.M. 2007. Life cycle assessment of conventional and organic milk production in the Netherlands. Agricultural Systems, in press.
Försurning och övergödning är viktiga miljömål i södra Sverige men har inte samma betydelse i norra Sverige. Skälet för att t.ex. minska ammoniakavgången och fosfor i norrländska mjölkkostallar är framförallt ekonomiska och hälsomässiga (ammoniak)
Markanvändningen på de norrländska mjölkgårdarna är betydligt högre - 2,5 m2 per kg mjölk - jämfört med södra Sverige där den är 1,5 m2 per kg mjölk. Den största delen av arealen används till vallodling.
Pesticidanvändningen för 1 kg mjölk är lägre för de norrländska gårdarna jämfört med södra Sverige. Det beror framförallt på att många norrländska mjölkgårdar aldrig använde pesticider på den egna gården - all pesticidanvändning sker utanför gården i produktionen av kraftfoder.
En slutsats från studien är att en ökad foderodling utöver vallen vore bra ur miljösynpunkt - minskade transporter av kraftfoder och en mer varierad norrländsk växtodling. Lätt att skriva, kanske svårare att genomföra längst upp i norr!
Christian Swensson
Källor:
1. Cederberg, C. & Flysjö, A. 2004. Life Cycle Inventory of 23 Dairy Farms in South-Western Sweden. SIK-rapport nr 728. SIK, Göteborg.
2. Cederberg, C.. Flysjö, A. & Ericson, L. 2007. Livscykelanalys (LCA) av norrländsk mjölkproduktion. SIK-rapport nr 761. SIK, Göteborg.
3. Haas, G., Wetterich, F. & Köpke, U. 2001. Comparing intensive, extensive, and organic grassland farming in southern Germany by process life cycle environment. Agriculture, Ecosystems and Environment 83: 43-53.
4. Hörndahl, T. 2007. Energiförbrukning i jordbrukets driftsbyggnader- en kartläggning av 16 gårdar med olika driftsinriktning. Rapport 145, JBT SLU Alnarp.
5. Thomassen, M.A., van Calker, K.J., Smits,M.C.J., Iepema, G.L. & de Boer, I.J.M. 2007. Life cycle assessment of conventional and organic milk production in the Netherlands. Agricultural Systems, in press.
Sidan uppdaterad 2011-04-11 av Ulrika Williamsson
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
