2009-06-17 | Allmänt

Mycket på gång om sniglar

En effektiv biologisk metod för att bekämpa den spanska skogssnigeln lanseras nu av en norsk agronom. Greppa Näringen beskriver här hans metod. Nya rön kommer även från SVA där man i en pilotstudie inte funnit någon ökad risk med sniglar i ensilage. Fler snigelförsök satsar både Jordbruksverket och Bioforsk på i sommar, och det finns nu läsvärda snigelhandledningar från både Sverige och Norge.

Spansk skogssnigeln liknar vår bruna skogssnigel

Den spanska skogssnigeln liknar vår bruna skogssnigel, men skiljs lätt från åkersnigel på andningshålets placering. Foto: Bioforsk/Solveig Haukeland

Den spanska skogssnigeln (mördarsnigeln) har på senare år börjat orsaka problem inom lantbruket och i en del grönsaks och jordgubbsodlingar, vilket gör att det behövs bekämpnings-strategier. Under 2008 godkändes nematodpreparatet Nemaslug för biologisk bekämpning i Sverige. I Norge har preparatet varit godkänt längre och där bedrivs det forskning om nematodernas effektivitet. Den nu lanserade bekämpningsmetoden är dock ännu inte vetenskapligt prövad, men under sommaren och hösten kommer den att testas av forskare vid Bioforsk.

Kannibalismen utnyttjas
Civilagronomen Torstein Mo hävdar att det med hans metod går att bli av med "mördarsniglarna" på bara ett par år och tror att det även går att utrota dem. Han har använt sin bekämpningsmetod hos en lantbrukare och hos trädgårdsägare i sitt grannskap. Den går enligt VG Net ut på att:

En nätt liten snigelfångst att använda. Foto: Bioforsk/Kjell Erik Berg

1.       Stora mängder sniglar samlas in
2.       Nemaslug löses upp i ljummet vatten, ett paket till 50 l vatten
3.       Sniglarna läggs i ett durkslag och doppas i lösningen
4.       Sniglarna klipps itu och läggs sen tillbala i nematodlösningen
5.       Snigelresterna läggs ut som åtel på skuggiga platser och där sniglarna trivs

6.       Resten av nematodlösningen töms över sniglarna
7.       Levande sniglar lockas av lukten, äter på sina artfränder och blir själva smittade
8.       Det hela ska sedan hållas igång av sig självt, enligt Torstein Mo

Farhågor i Sverige
Svenska biologer varnar dock för att använda nematoderna med motiveringen att arten är främmande i vår natur. Forskaren Solveig Haukeland vid Bioforsk, som studerar nematodernas effekt på sniglar i Norge, delar dock inte deras oro.

Här invaderas en spansk skogssnigel av nematoder

Här invaderas en spansk skogssnigel av nematoden Phasmarhabditis hermaphrodita som överför bakterier och dödar snigeln. Foto: Bioforsk/Bonsak Hammeraas

— Nematodarten finns i Nordtyskland och vi har fynd av den i Norge. Den kanske redan finns i Sverige - har man undersökt det?
Solveig Haukeland menar att risken för skador på miljön är liten.
— Nematoden är specialiserad på sniglar, men kan också leva fritt på nedbrutet organiskt material som döda sniglar och döda daggmaskar. Man kanske kan få en lokal effekt på sniglar i en viss avgränsad miljö, men vi vet för lite om det, säger hon.
Norge satsar nu 8 miljoner på forskning om integrerad bekämpning av den spanska skogssnigeln. Ett doktorandprojekt ingår vars främsta mål är att förstå grundläggande biologi och ekologi hos den snigelparasiterande nematoden. Projektet leds av Bioforsk Plantehelse på Ås.

Mer mjölksyra med sniglar
Nya rön från Statens Veterinärmedicinska anstalt, SVA, ger lugnande besked till lantbrukare som oroar sig för sniglar i vallen. I SVA:s försök ökade varken mögelförekomst eller tillväxten av skadliga bakterier då antalet sniglar i ensilaget ökade. Däremot steg mjölksyrahalten, vilket har en konserverande effekt. Stora mängder mjölksyrabakterier fanns också i sniglarna. Det gick däremot inte att påvisa den bakteriegen som producerar botulismgift. Mängden sniglar i studien motsvarade som högst 80 sniglar per kvadratmeter vall. De samlades in i ett område med massförekomst i maj vid soligt väder, varför man bör vara försiktig med slutsatserna poängteras det från SVA. Fler studier behövs, där sniglar samlas in från olika områden vid olika tidpunkter på året, innan man säkert kan veta om sniglarna ökar risken för botulism från fodret.

Jordbruksverket satsar
Ett flertal försök startas denna sommar av Jordbruksverket i både vallar och trädgårdsodlingar.
— Det är viktigt eftersom det finns en oro om sniglarna kan påverka kvaliteten på grovfodret. Sniglarna ger också stora skador på grönsaker och bär, säger Eva Mellqvist, växtskyddsenheten, i ett pressmeddelande.
Hur skördemetoder i ensilage påverkar snigelförekomsten i foder undersöks där bredspridning vid torkningen jämförs med strängläggning. Bekämpning med Ferramol (järnfosfat) i vallar kommer att följas i ett projekt finansierat av Nötkreaturens försäkringsbolag. Två trädgårdsprojekt ingår i Jordbruksverkets satsning. I jordgubbsodlingar kommer effekten av Ferramol och Nemaslug studeras på både åkersnigel och spansk skogssnigel, och i tio ekologiska grönsaksodlingar i Halland ska man undersöka vad som gynnar snigelns överlevnad och förökning.

Vägledning till hjälp
Jordbruksverket och Bioforsk har också den senaste hösten producerat varsin skrift om sniglar. De båda kompletterar varandra på ett bra sätt eftersom Bioforsk tar upp mycket om sniglarnas biologi och bestämning av arter samt en del om bekämpning. Där finns även nematodpreparatet med. Jordbruksverket diskuterar förebyggande åtgärder och de bekämpningsmetoder som var tillgängliga i höstas då skriften producerades. Tillsammans ger handledningarna en bra kunskap om sniglarna och olika skyddsmetoder. Bioforsk har dessutom en speciell snigelsajt på Internet som är värt ett besök. Adressen är: www.snegler.info länk till annan webbplats