Kalkylmetoden påverkar både miljön och lönsamheten

Havre kräver inte lika mycket företagsgemensamma kostnader som höstvete. Det tas med i beräkningen då totalstegkalkyler används. Foto: Monica Kling

Bredare synfält med totalstegskalkyler
Täckningsbidragen från de olika produktionsgrenarna skall täcka samkostnaderna, men när dessa blir olika stora beroende på sammansättningen av produktionsgrenar uppkommer det en svaghet med att använda traditionella bidragskalkyler för val av grödor. Olika markanvändning utnyttjar olika mycket av de resurser som inte beaktas i bidragskalkylerna. Till exempel körs det ut kväve fler gånger i höstvete jämfört med havre och det görs fler växtskyddsinsatser. Detta medför att kostnader för avskrivning, ränta, förvaring och försäkring, som oftast inte finns med i bidragskalkylerna, vanligtvis är högre i höstveteodling med traditionell jordbearbetning än i havreodling. Ännu större skillnad i utnyttjande av resurser som inte finns med i bidragskalkylerna blir det om vi jämfört spannmålsodling med till exempel träda eller salixodling.

Mer lönsamt och miljövänligt
Totalstegkalkyler beaktar både direkta och indirekta kostnader. Hela maskinkostnaden samt overheadkostnader kan beaktas i totalstegkalkylerna. I och med att maskinkostnader och overheadkostnader är olika stora för olika markanvändningsalternativ påverkar detta lönsamhetsförhållandena mellan olika grödor.

En ökad användning av totalstegkalkyler gör generellt sett att grödor som använder lite företagsgemensamma resurser framstår som ekonomiskt intressantare jämfört med när bidragskalkyler används. Detta gör att markanvändning för till exempel träda och salix samt odlingsteknik med reducerad jordbearbetning framstår som intressantare, jämfört med om bidragskalkyler används. En sådan ändring av markanvändning leder i sin tur till minskat växtnäringsläckage och växthusgasutsläpp samt bättre lönsamhet inom svenskt lantbruk.

Den nya rapporten "Kalkylmetodik för lönsamhetsjämförelser mellan olika markanvändning" tar upp ovanstående kalkylmetodik med särskilt fokus på energigrödor. Rapporten behandlar bland annat användning av bidragskalkyler och totalstegkalkyler. Rapporten (nr 1128) har skrivets av Håkan Rosenqvist och kan hämtas hem från Värmeforsks hemsida i rapportförteckningen
www.varmeforsk.se.
Totalstegkalkyler för vissa livsmedelsgrödor och energigrödor finns som bilaga i rapporten

Håkan Rosenqvist