Ingen övergödning - ett nåbart mål
Miljömålet Ingen övergödning är nåbart om extra åtgärder sätts in, skriver Naturvårdsverket i sitt underlag till Miljömålsrådets fördjupade utvärdering. Det som gjorts hittills har haft effekt, men fler insatser behövs. Många av de föreslagna åtgärderna rör jordbruket.
Rapporten från Naturvårdsverket andas en viss optimism. Växtnäringsförlusterna av fosfor och kväve har minskat, både i jordbruket och i andra sektorer. De uppsatta målen kan nås om minskningen fortsätter, men även internationella åtgärder krävs.
Näringsförlusterna minskar
Enligt Naturvårdsverkets beräkningar minskade fosforförlusterna från jordbruket med nio procent, eller 80 ton, mellan 1995 och 2005, men förändringen uppges vara osäker. En minskning av utsläppen har skett till alla havsbassänger utom Öresund där det var oförändrat, och Skagerack där det ökade med 14 procent. Störst var belastningen i Egentliga Östersjön och Kattegatt som 2005 fick ta emot 380 respektive 310 ton fosfor från jordbruket. Av mänsklig tillförsel av fosfor till vatten står jordbruket för 40 procent. En minskning om totalt 350 ton behövs för att delmålet ska nås. Det bedöms vara möjligt om fler åtgärder sätts in.
Jordbrukets utsläpp av kväve till vatten minskade mellan 1995 och 2005 med 3 500 ton eller 13 procent. År 2005 var det
22 700 ton vilket är 37 procent av den totala belastningen. Till Kattegatt där belastningen är störst har utsläppen minskat med 16 procent, till Öresund med 25 procent, medan minskningen till Egentliga Östersjön bara är 6 procent.
I genomsnitt läcker 18 kg kväve per hektar ut till omgivande vatten, men betydligt mer i intensivt odlade delar av Skåne, Halland och Västra Götaland. Kväveöverskottet minskade med 20 procent mellan 1995 och 2003 vilket beror på både minskad tillförsel och ökad bortförsel. Totalt, från alla sektorer, behöver kväveutsläppen minska med 3 500 ton mellan 2005 och 2010 för att delmålet ska uppnås, vilket anses möjligt.
Utsläppen av ammoniak minskade snabbt och delmålet 15 procent nåddes redan 2005. I jordbruket, vars andel av utsläppen är omkring 85 procent minskade förlusterna med 18 procent. Dock har ett nytt mål ställts upp som innebär en reduktion med 13 procent från 2005 års nivå till 2015. Nya regionala delmål för fosfor och kväve kommer också att föreslås. Nivåerna bestäms efter att en överenskommelse inom HELCOM har träffats, då Östersjöländerna åläggs ett minskningsbeting som ännu inte är klart.
Nya förslag till åtgärder
För att det övergripande målet Ingen övergödning ska nås behövs det fler åtgärder. Naturvårdsverket föreslår insatser som potentiellt kan minska fosforutsläppen med 236 ton och kväveläckagen med 5 100 - 7 300 ton.
Förslagen som rör lantbruket är:
Hela rapporten kan hämtas här
:
Monica Kling
Näringsförlusterna minskar
Enligt Naturvårdsverkets beräkningar minskade fosforförlusterna från jordbruket med nio procent, eller 80 ton, mellan 1995 och 2005, men förändringen uppges vara osäker. En minskning av utsläppen har skett till alla havsbassänger utom Öresund där det var oförändrat, och Skagerack där det ökade med 14 procent. Störst var belastningen i Egentliga Östersjön och Kattegatt som 2005 fick ta emot 380 respektive 310 ton fosfor från jordbruket. Av mänsklig tillförsel av fosfor till vatten står jordbruket för 40 procent. En minskning om totalt 350 ton behövs för att delmålet ska nås. Det bedöms vara möjligt om fler åtgärder sätts in.
Jordbrukets utsläpp av kväve till vatten minskade mellan 1995 och 2005 med 3 500 ton eller 13 procent. År 2005 var det
22 700 ton vilket är 37 procent av den totala belastningen. Till Kattegatt där belastningen är störst har utsläppen minskat med 16 procent, till Öresund med 25 procent, medan minskningen till Egentliga Östersjön bara är 6 procent.
I genomsnitt läcker 18 kg kväve per hektar ut till omgivande vatten, men betydligt mer i intensivt odlade delar av Skåne, Halland och Västra Götaland. Kväveöverskottet minskade med 20 procent mellan 1995 och 2003 vilket beror på både minskad tillförsel och ökad bortförsel. Totalt, från alla sektorer, behöver kväveutsläppen minska med 3 500 ton mellan 2005 och 2010 för att delmålet ska uppnås, vilket anses möjligt.
Utsläppen av ammoniak minskade snabbt och delmålet 15 procent nåddes redan 2005. I jordbruket, vars andel av utsläppen är omkring 85 procent minskade förlusterna med 18 procent. Dock har ett nytt mål ställts upp som innebär en reduktion med 13 procent från 2005 års nivå till 2015. Nya regionala delmål för fosfor och kväve kommer också att föreslås. Nivåerna bestäms efter att en överenskommelse inom HELCOM har träffats, då Östersjöländerna åläggs ett minskningsbeting som ännu inte är klart.
Nya förslag till åtgärder
För att det övergripande målet Ingen övergödning ska nås behövs det fler åtgärder. Naturvårdsverket föreslår insatser som potentiellt kan minska fosforutsläppen med 236 ton och kväveläckagen med 5 100 - 7 300 ton.
Förslagen som rör lantbruket är:
- Reviderat åtgärdsprogram för jordbruket
- Reducerad bearbetning av odlad mark
- Permanentad eller ökad areal av fånggrödor
- Permanentad areal av vårbearbetad mark till 100 000 hektar
- 100 procent fastliggande träda i känsliga områden
- Anläggning av skyddszoner på erosionskänslig mark
- Ökad regionalisering av våtmarksstödet
- Dammar som fosforfälla
- Kalkfilterdiken
- Reglerad dränering
- Minskad fosformängd i foder
- Forskning och utveckling om fosforförluster från jordbruksmark
Hela rapporten kan hämtas här
: Monica Kling
Sidan uppdaterad 2011-04-11 av Ulrika Williamsson
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
