2010-08-27 | Allmänt
Gräsblandning bästa finska fånggrödan
En mix av Italienskt rajgräs och timotej presenteras i en ny rapport som den bästa fånggrödan för att minska kväveutlakningen för finska förhållanden.
Genom att blanda in timotej i rajgräset kan kväveupptaget på våren förbättras. Foto: Gunnar Torstensson.
På fyra platser i Finland undersöktes olika arter av fånggrödor under närmare tio år. Förmågan att ta upp kväve ur marken undersöktes, liksom effekten på huvudgrödans avkastning. Olika kvävegivor till huvudgrödan provades, olika utsädesmängder för fånggrödor och olika etableringssätt. Inledningsvis studeras så mycket som 17 olika arter av fånggröda men flera uteslöts tidigt på grund av olämpliga egenskaper.
Miljöstöd för att odla fånggröda finns i Finland liksom i Sverige men har inte samma omfattning. Stödet är en så kallad tilläggsåtgärd i det finska basmiljöstödet.
Klöver- och rajgräsblandning bra kompromiss
Markens genomsnittliga innehåll av nitratkväve ner till 90 cm djup på senhösten var i undersökningen bara 20 kg kväve per hektar vilket är förhållandevis lågt. Italienskt rajgräs visade sig ändå ha god förmåga att ta upp kväve ur marken och minska risken för utlakning. I genomsnitt tog den upp två tredjedelar av markens kväve. Timotej provades också men tog bara upp hälften så mycket kväve och endast i liten omfattning under 30 cm djup. Till försvar för timotej som fånggröda menar forskaren att den har en snabb rotutveckling under våren och kan då ta upp desto mer kväve.
De baljväxter som provades var röd- och vitklöver och de ökade inte markens kväveinnehåll till jordprovtagningen på senhösten fastän de i vissa fall var frodiga. Även andra undersökningar har visat att klöver inte nödvändigtvis måste öka markens kväveinnehåll till senhösten. Å andra sidan minskade de inte heller markens kväveinnehåll och därmed inte heller risken för utlakning vilket ju kanske är den viktigaste funktionen hos en fånggröda.
Undersökningen innehåller en stor mängd resultat om vad utsädesmängder, tidpunkt för jordbearbetning mm betyder. Men med fokus på kväveläckage rekommenderar forskaren att en mix av Italienskt rajgräs och timotej kan vara den bästa blandningen. Om man som lantbrukare väljer att lägga tonvikt på att minska inköpen av mineralkväve blir rekommendationen istället en blandning av timotej och rödklöver. Det minskar visserligen inte kväveutlakningen lika mycket men kan minska klimateffekten genom mindre inköp av mineralkväve och kan kanske vara en kompromiss mellan de båda miljömålen för övergödning och klimat.
Läs rapporten på http://www.mtt.fi
Miljöstöd för att odla fånggröda finns i Finland liksom i Sverige men har inte samma omfattning. Stödet är en så kallad tilläggsåtgärd i det finska basmiljöstödet.
Klöver- och rajgräsblandning bra kompromiss
Markens genomsnittliga innehåll av nitratkväve ner till 90 cm djup på senhösten var i undersökningen bara 20 kg kväve per hektar vilket är förhållandevis lågt. Italienskt rajgräs visade sig ändå ha god förmåga att ta upp kväve ur marken och minska risken för utlakning. I genomsnitt tog den upp två tredjedelar av markens kväve. Timotej provades också men tog bara upp hälften så mycket kväve och endast i liten omfattning under 30 cm djup. Till försvar för timotej som fånggröda menar forskaren att den har en snabb rotutveckling under våren och kan då ta upp desto mer kväve.
De baljväxter som provades var röd- och vitklöver och de ökade inte markens kväveinnehåll till jordprovtagningen på senhösten fastän de i vissa fall var frodiga. Även andra undersökningar har visat att klöver inte nödvändigtvis måste öka markens kväveinnehåll till senhösten. Å andra sidan minskade de inte heller markens kväveinnehåll och därmed inte heller risken för utlakning vilket ju kanske är den viktigaste funktionen hos en fånggröda.
Undersökningen innehåller en stor mängd resultat om vad utsädesmängder, tidpunkt för jordbearbetning mm betyder. Men med fokus på kväveläckage rekommenderar forskaren att en mix av Italienskt rajgräs och timotej kan vara den bästa blandningen. Om man som lantbrukare väljer att lägga tonvikt på att minska inköpen av mineralkväve blir rekommendationen istället en blandning av timotej och rödklöver. Det minskar visserligen inte kväveutlakningen lika mycket men kan minska klimateffekten genom mindre inköp av mineralkväve och kan kanske vara en kompromiss mellan de båda miljömålen för övergödning och klimat.
Läs rapporten på http://www.mtt.fi
Sidan uppdaterad 2011-04-11 av Ulrika Williamsson
Alla artiklar
Allmänt
Aktuellt
Stallet
Fältet
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
