Effekter av danska våtmarker utvärderade
Återetableringen av våtmarker och sjöar inom Danmarks Vattenmiljöplan II har följts upp i ett program för övervakning av kväve, fosfor och biologisk mångfald. Resultaten visar på minskade halter av växtnäringsämnen och ett ökat antal sällsynta och hotade fågelarter.
Danmarks Miljøundersøgelser har övervakat 30 områden på totalt 2 920 ha våtmarker och sjöar som återetablerats inom Vattenmiljöplan II. Av den arealen var 41,5 procent i lantbruksdrift före projektstarten. Nivån på kväve- och fosforreduktionen, liksom förändringar i fågelfaunan har utvärderats.
Från de 447 hektar våtmarksområden där data om kväve har registrerats, bortfördes i genomsnitt 208 kg N/ha/år. Variationen är dock stor, vilket förklaras av att mätningarna gjorts under ett enda år och att nyetablerade våtmarker behöver tid för att komma i biologisk jämvikt. Enstaka områden har övervakats under längre tid och har visat en stigande eller stabil kvävereduktion på 200-300 kg N/ha/år. Sex av nio övervakade våtmarker fångade upp fosfor, där minskad flödeshastighet var den faktor som hade särskilt positivt inflytande.
I projektet har 17 av förväntade 20 sjöar etablerats. I åtta av dessa är den ettåriga övervakningen genomförd. Kvävereduktionen varierar här mellan 40 och 244 kg N/ha/år, vilket motsvarar en 45 procentig minskning av tillfört kväve. Reduktionen var mindre än förväntat i merparten av sjöarna, ofta 50-75 procent av beräknad mängd, vilket förklaras av lägre kvävetillförsel än väntat på grund av låga nederbördsmängder. Fosforhalten minskade i flertalet sjöar, med 0,7-3,0 kg P/ha/år. De nyetablerade sjöarna är ännu långt från ett stabilt ekologiskt tillstånd och den verkliga effekten på kväve- och fosforreduktionen kommer att visa sig först om några år.
En positiv effekt på fågelfaunan har redan märkts av, både på individ- och artantal, där flera röd- och gullistade arter etablerat sig i de undersökta områdena. Förändringar i växtligheten inventeras i projektet NOVANA senast 2009.
Läs rapporten
i sin helhet på.
Från de 447 hektar våtmarksområden där data om kväve har registrerats, bortfördes i genomsnitt 208 kg N/ha/år. Variationen är dock stor, vilket förklaras av att mätningarna gjorts under ett enda år och att nyetablerade våtmarker behöver tid för att komma i biologisk jämvikt. Enstaka områden har övervakats under längre tid och har visat en stigande eller stabil kvävereduktion på 200-300 kg N/ha/år. Sex av nio övervakade våtmarker fångade upp fosfor, där minskad flödeshastighet var den faktor som hade särskilt positivt inflytande.
I projektet har 17 av förväntade 20 sjöar etablerats. I åtta av dessa är den ettåriga övervakningen genomförd. Kvävereduktionen varierar här mellan 40 och 244 kg N/ha/år, vilket motsvarar en 45 procentig minskning av tillfört kväve. Reduktionen var mindre än förväntat i merparten av sjöarna, ofta 50-75 procent av beräknad mängd, vilket förklaras av lägre kvävetillförsel än väntat på grund av låga nederbördsmängder. Fosforhalten minskade i flertalet sjöar, med 0,7-3,0 kg P/ha/år. De nyetablerade sjöarna är ännu långt från ett stabilt ekologiskt tillstånd och den verkliga effekten på kväve- och fosforreduktionen kommer att visa sig först om några år.
En positiv effekt på fågelfaunan har redan märkts av, både på individ- och artantal, där flera röd- och gullistade arter etablerat sig i de undersökta områdena. Förändringar i växtligheten inventeras i projektet NOVANA senast 2009.
Läs rapporten
i sin helhet på.Monica Kling
monica.kling@telia.com
Sidan uppdaterad 2011-04-11 av Ulrika Williamsson
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
