2009-03-31 | Allmänt

Dialog ska ge renare dricksvatten

Under de kommande åren ska mellan 500 och 1 000 dricksvattentäkter förses med skyddsområde och skyddsföreskrifter av Sveriges kommuner. Arbetet hittills har ibland varit konfliktfyllt men nu har forskare i ett utvecklingsprojekt provat en metod där dialog lett till ömsesidig förståelse.

Dialog och en öppen attityd är fruktsamt i vattenarbetet. Personerna på bilden är inte med i projektet utan är på vattendragsvandring. Foto: Monica Kling

En studie om användning av växtskyddsmedel i kommunala vattenskyddsområden har genomförts gemensamt av SIK (Institutet för bioteknik och livsmedel) och SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet). Man har haft tre verkliga fall där vattenskyddsområden nära Trelleborg, Halmstad och Örebro varit exemplen. Områdena representerar både yt- och grundvattentäkter, olika växtodling och olika jordarter. I de dialoggrupper som bildades fanns personer från kommun, länsstyrelse, LRF, Jordbruksverket, rådgivare, lantbrukare och forskare. Varje dialoggrupp träffades tre gånger. Under tiden mellan mötena arbetades det aktivt med att analysera alternativa bekämpningsstrategier med andra preparat och med mekanisk ogräsbekämpning och att beräkna de ekonomiska konsekvenserna av det.

Resultat och rekommendationer
En övergripande slutsats av forskarna är att metoden med dialoggrupper är ett bra sätt att arbeta med vattenskyddsområden. Att bilda ett vattenskyddsområde är en komplex process som kan ha stor betydelse både för markägare och för kommunen. Några slutsatser av de genomförda dialogerna är:

Det är viktigt att gruppen inte är för stor. Grupperna om 9-10 personer hade en mindre formell och mer livlig diskussion än den grupp som bestod av 13 — 15 personer.
Var man träffas har betydelse. Det är bättre att välja en informell miljö, till exempel hemma hos någon, än att träffas på ett kontor.
Att presentera oberoende forskningsresultat var en stor styrka i dialogprocessen. Det gav en gemensam bas att utgå ifrån, vilket var mycket värdefullt.
Att mellan mötena göra konkreta beräkningar av alternativt växtskydd inklusive en ekonomisk beräkning gjorde att det blev en konkret och initierad diskussion. Ingen kunde gömma sig och säga att "vi vet inte hur det blir".
Det är viktigt att ha en processledare som inte har något eget intresse i frågan utan som kan stå utanför.

Slutligen är förstås inställningen hos de medverkande avgörande för om en dialog ska bära frukt eller inte. I rapporten sammanfattar forskarna det med att "En öppen attityd hos de direkt berörda innebar en generellt bättre dialog, där man tordes föreslå alternativ och även acceptera att förslag man inte gillade ändå kunde vara värda att analysera för att öka förståelsen"

Här kan du ladda ner SIKs rapport nr 780 2009 länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster ; Sonesson, U., Cederberg, C.,
& Wivstad, M. Dialog om växtskydd inom vattenskyddsområden — Erfarenheter från tre fallstudier.

Markus Hoffmann