2008-04-24 | Allmänt
Det räcker med 16-17 % råprotein i mjölkkornas foder
I ett svensk koförsök har foderstater med enbart klöver-gräsensilage jämförts med foderstater där grovfodret även bestod av helsädsensilage. Kväveeffektiviteten var omkring 30 % oavsett typ av grovfoder.
En kväveeffektiv mjölkko är en ko som producerar mycket mjölk på relativt lite foder, med en råproteinhalt på 16 % och mycket lättsmälta fibrer. En sådan ko bör vara mycket ekonomisk om den lättsmälta fibern kommer från tidigt skördat vallfoder — som är skördat med låga maskinkostnader. Vad som styr kväveeffektiviteten har undersökts i SLU:s försöksbesättning i Skara.
Att blanda ut klöver-gräsensilage med helsäds-dito fungerar bra, visade Skarastudien, liksom att mest mjölk är bäst.
Foto: Monica Kling
Klövergräs och helsäd lika
Försöket utfördes med 42 SRB-kor och bedrevs under 4 stallperioder. Tre olika försöksbehandlingar analyserades; det första året (kontrollåret) utfodrades korna med en foderstat med ett råproteininnehåll på 168 gram råprotein per kg torrsubstans (170 gram för förstakalvarna). Andra och tredje stallperioden sänktes råproteinhalten till 160 gram per kg torrsubstans (163 gram för förstakalvarna). Den sista stallperioden ersattes en del av klövergräsensilaget med helsädsensilage (omkring 2 kg ts). Råproteinhalten var 170 gram per kg torrsubstans för de äldre korna och 171 gram för förstakalvarna. Förutom ensilage utfodrades korna med en spannmålsblandning av korn, vete och havre. Utöver detta fick de proteinkoncentrat och mineralfoder.
Resultaten från undersökningen visade att kornas kväveeffektivitet påverkades mest av hur mycket foder korna konsumerade, foderstatens råproteinhalt, kornas mjölkavkastning och foderstatens innehåll av vomnedbrytbara fiber. Dessutom påverkade dessa faktorer varandra. Att ersätta en del av klövergräsensilaget med helsädsensilage hade ingen inverkan på kväveeffektiviteten.
Kväveeffektiviteten är högre vid högre mjölkavkastning
Vid > 35 kg mjölk är kväveeffektiviteten 33 %
Vid 25 — 35 kg mjölk är den omkring 31 %
Och vid 25 kg mjölk är kväveeffektiviteten cirka 27 %
Det är svårt att få en högre kväveeffektivitet hos de lågavkastande korna då de konsumerar grovfoder med mycket våmnedbrytbart råprotein. Ett sätt att öka kväveeffektiviteten är att "späda" ut vallfodret genom att ge de lågavkastande korna halm. För att få en bra kväveeffektivitet är det inte bara viktigt med råproteinhalten, dessutom bör det finnas tillräckligt med våmnedbrytbart och icke-våmnedbrytbart råprotein. Vid nedbrytning av råproteinet i våmmen måste det finnas tillräckligt med energi till våmmikroberna så att de kan ta hand om kvävet från det nedbrutna råproteinet. Denna energi kan mikroberna hämta från den lättsmälta fibern, det vill säga ett tidigt skördat vallfoder.
Slutsatser
Källa: Nadeau, E., Englund, J-E. & Gustafsson, A.H. 2007. Nitrogen efficiency of dairy cows as affected by diet and milk yield. Livestock Science 111: 45-56.
Försöket utfördes med 42 SRB-kor och bedrevs under 4 stallperioder. Tre olika försöksbehandlingar analyserades; det första året (kontrollåret) utfodrades korna med en foderstat med ett råproteininnehåll på 168 gram råprotein per kg torrsubstans (170 gram för förstakalvarna). Andra och tredje stallperioden sänktes råproteinhalten till 160 gram per kg torrsubstans (163 gram för förstakalvarna). Den sista stallperioden ersattes en del av klövergräsensilaget med helsädsensilage (omkring 2 kg ts). Råproteinhalten var 170 gram per kg torrsubstans för de äldre korna och 171 gram för förstakalvarna. Förutom ensilage utfodrades korna med en spannmålsblandning av korn, vete och havre. Utöver detta fick de proteinkoncentrat och mineralfoder.
Resultaten från undersökningen visade att kornas kväveeffektivitet påverkades mest av hur mycket foder korna konsumerade, foderstatens råproteinhalt, kornas mjölkavkastning och foderstatens innehåll av vomnedbrytbara fiber. Dessutom påverkade dessa faktorer varandra. Att ersätta en del av klövergräsensilaget med helsädsensilage hade ingen inverkan på kväveeffektiviteten.
Kväveeffektiviteten är högre vid högre mjölkavkastning
Vid > 35 kg mjölk är kväveeffektiviteten 33 %
Vid 25 — 35 kg mjölk är den omkring 31 %
Och vid 25 kg mjölk är kväveeffektiviteten cirka 27 %
Det är svårt att få en högre kväveeffektivitet hos de lågavkastande korna då de konsumerar grovfoder med mycket våmnedbrytbart råprotein. Ett sätt att öka kväveeffektiviteten är att "späda" ut vallfodret genom att ge de lågavkastande korna halm. För att få en bra kväveeffektivitet är det inte bara viktigt med råproteinhalten, dessutom bör det finnas tillräckligt med våmnedbrytbart och icke-våmnedbrytbart råprotein. Vid nedbrytning av råproteinet i våmmen måste det finnas tillräckligt med energi till våmmikroberna så att de kan ta hand om kvävet från det nedbrutna råproteinet. Denna energi kan mikroberna hämta från den lättsmälta fibern, det vill säga ett tidigt skördat vallfoder.
Slutsatser
- En råproteinhalt på 16 —17 % räcker för att få kväveeffektiva mjölkkor med bibehållen mjölkavkastning.
- Helsädsensilage — i måttliga mängder — fungerar som komplement till i foderstater med högkvalitativt vallfoderensilage.
Källa: Nadeau, E., Englund, J-E. & Gustafsson, A.H. 2007. Nitrogen efficiency of dairy cows as affected by diet and milk yield. Livestock Science 111: 45-56.
Sidan uppdaterad 2011-04-11 av Ulrika Williamsson
Alla artiklar
Allmänt
Aktuellt
Stallet
Fältet
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
