2006-08-10 | Allmänt

Kväveeffektiva mjölkgårdar förbättrar klimatet!

Avgången av koldioxid, metan och lustgas har stor betydelse för växthuseffekten. Lantbruket anses stå för cirka en femtedel av den årliga ökningen av växthuseffekten. Modellberäkningar har visat att kväveöverskottet per hektar eller kväveeffektiviteten har ett starkt samband med avgången av växthusgaser från mjölkgårdar.

Den europeiska jordbrukssektorn beräknas stå för 10% av det totala utsläppet av växthusgaser. På mjölkgårdar är det framförallt avgången av metan (CH4) ,lustgas (N2O) och koldioxid (CO2) som är av betydelse. Metan härstammar framförallt från kornas matsmältning, en mindre del kommer från gödseln. Lustgasen kan bildas på flera olika sätt i mjölkgårdens kvävekretslopp. Det innebär att för beräkna avgången av metan och lustgas måste man känna till både kvävets- och kolets kretslopp på gården.

En holländsk undersökning har visat att en effektiv kvävehushållning på holländska mjölkgårdar minskar utsläppen av framförallt lustgas och koldioxid. Störst betydelse har, enligt denna undersökning, en minskad giva av handelsgödselkväve. Därför är det rimligt att tro att den sänkning av handelsgödselgivan som skett på många gårdar i Greppa Näringen lett till minskad avgång av lustgas. De holländska forskarna anser att det är ett klart samband mellan kväveöverskottet per hektar och avgången av växthusgaser.

Ju högre kväveöverskott desto större avgång av växthusgaser på mjölkgården.

Samma slutsats kommer en grupp danska och tyska forskare fram till. De har genomfört modellstudier av konventionella och ekologiska mjölkgårdar i olika delar av Europa och konstaterar att metanproduktionen på mjölkgårdar beror antalet kor på gården och produktionen av lustgas framförallt beror på hur mycket kväve som används på gården och hur det utnyttjas.

En reflektion på grundval av dessa undersökningar är att det är viktigt att hushålla med kväve på mjölkgården inte bara med tanke på ammoniakavgång och nitratläckage utan även för att minska utsläppen av lustgas och därmed mildra växthuseffekten. Tyvärr är det inte lika lätt att minska kornas metanproduktion.

Slutligen - växthuseffekten innebär så småningom ett varmare klimat - sommarens värme är det nog för tidigt att skylla på kornas rapande.

Christian Swensson, Svensk Mjölk

Källor: Olesen, J.E., Schelde, K., Weiske, A., Weisbjerg, M.R., Asman, W.A.H. & Djurhuus, J. 2006. Modelling greenhouse gas emissions from European conventional and organic dairy farms. Agriculture, Ecosystems and Environment 112: 207 -220.
Schils, R.L.M., Verhagen, A., Aarts, H.F.M., Kuikman, P.J. & Sebek, L.B.J. 2006. Effect of improved nitrogen management on greenhouse gas emissions from intensive dairy systems in the Netherlands. Global Change Biology 12:382-391.