2010-03-10 | Allmänt

Hur mycket metan avger en ko — och en känguru?

Metanavgången är priset nötkreaturen betalar för att bryta ned cellulosa med hjälp av mikrober. Hittills har det varit komplicerad och dyrt att fastställa den exakta storleken på metanavgången från nötkreatur. Ett enklare sätt är att beräkna förhållandet mellan metan- och koldioxidavgången i utandningsluften. Med den metoden har metanutsläppen från kor och kängurur i Danmark jämförts.

Metanutsläpp från kor är fyra gånger större än från kängurur - som inte så ofta syns i hagarna.

Att mäta metanavgången från en ko är inte lätt. Det enklaste sättet är att använda en portabel mätutrustning för både koldioxid och metan och analysera utandningsluften från nötkreatur och beräkna metan/ koldioxidkvoten. Metoden bygger på att "vanlig" luft innehåller ytterst små koncentrationer av metan och koldioxid, 1,8 ppm (miljondelar) respektive 380 ppm jämfört med utandningsluften från nötkreatur som innehåller betydligt högre koncentrationer av metan och koldioxid.

Formel för uträkning finns
Formeln för att beräkna hur mycket metan, liter per dag, som avges är:

Metan producerad, liter/dag = a * (b — d)/ (c — e)
där:

= mängd koldioxid producerad av djuret, liter per dag, som beror på djurens värmeproduktion
= metankoncentrationen i luftprovet nära djuret, ppm (miljondelar)
= koldioxidkoncentrationen i luftprovet nära djuret, ppm
= metankoncentrationen i atmosfärisk luft, ppm
= koldioxidkoncentrationen i atmosfärisk luft, ppm

Djuren värmeproduktion (a) går att räkna fram. För en mjölkko behöver man känna till mjölkavkastningen och hur mycket omsättbar energi de får i sig, det vill säga information som kan hämtas från kokontrollen och foderstatsberäkningar.

För att få reda på metankoncentrationen (b) och koldioxidkoncentrationen (c) tas ett luftprov i närheten av djuret och analyseras. Luftprovet behöver inte innehålla mer än 2-3 procent av utandningsluften för att få representativa värden på metan och koldioxidhalterna, eftersom de normala luftkoncentrationerna av metan (d) och koldioxid (e) är så små. Halterna i "vanlig" (atmosfärisk) luft kan betraktas som konstanta på 1,8 ppm och 380 ppm.

Kvoten mellan metan och koldioxid i utandningsluften anger hur effektiv den mikrobiella nedbrytningen av födan är. Metanavgången är energiförlust för djuret, det gäller att ha så liten kvot som möjligt.

Kor och kängurur jämförda
I en orienterande undersökning beräknades metan/koldioxid kvoten i ett kostall och i ett kängurustall (Köpenhamns Zoo).

Uppmätta halter i kängurustallet var 31,8 ppm metan och 1880 ppm koldioxid. Metan/klodioxidkvoten blir (31,8 - 1,8)/1180 - 380) = 0,02

I kostallet uppmättes 241,8 ppm metan och 3880 ppm koldioxid, kvoten blir (241,8 — 1,8)/(3880 - 380) = 0,08

Slutsatsen är att kon avger fyra gånger mer metan (0,08 jämfört med 0,02) per enhet omsatt foder jämfört med kängurun.

Förklaring till det är att vid känguruns mikrobiella omsättning bildas nästan ingen metan alls utan istället ättiksyra som kan omvandlas till energi. Kängurun har effektivare mikrober jämfört med nötkreaturen — å andra sidan mjölkar de sämre!

Christian Swensson

Källa:
Madsen, J., Bjerg, B.S., Hvelpund, T., Weisbjerg, M.R. & Lund, P. 2010. Methane and carbon dioxide ratio in excreted air for quantification of the methane production from ruminants. Livestock Science, in press.