Ett kunskapsprojekt som arbetar
konkret med lantbruket
för att nå miljömålen
konkret med lantbruket
för att nå miljömålen
| ||
| ||
| ||
| ||
| ||
| ||
| ||
| ||
| ||
| ||
| ||
| ||
|
Nyheter
1 % mindre växthusgaser per år från svensk djurproduktion
I en analys av den svenska animalieproduktionens klimatpåverkan 1995-2005 konstateras det att växthusgasutsläppen minskar. Det beror dels på en effektivare animalieproduktion och dels på ett lägre antal djur. Importen av kött har ökat med mer än 50 % under samma period vilket ökat utsläppen av växthusgaser.
Utsläppen av växthusgaser har minskat med 20 % på 15 år i mjölkproduktionen - både totalt och per producerad liter. Foto: Jann Lipka/Svensk Mjölk
Analysen genomfördes som en så kallad hybrid-livscykelanalys där beräkningarna baseras på både landstatistik ("Top-down") och på resultat från enskilda gårdar ("Bottom-up") för att få relevanta data. Exempel på data som det kan vara svårt att kvantifiera är gårdarnas dieselanvändning och foderanvändningen på gårdsnivå. Systemgränsen var gårdsgrinden.
Högre mjölkavkastning ger minskning
Störst andel växthusgasutsläpp i den svenska animalieproduktionen har mjölk- och nötköttsproduktionen tillsammans — strax över 80 %. Utvecklingen mellan 1990 och 2005 är dock helt olika om man delar upp produktionsgrenarna. Mjölkproduktionen har minskat växthusgasutsläppen med 20 % mellan år 1990 och 2005, medan nötköttsproduktionen har ökat växthusgasutsläppen med cirka 8 % under samma period. Minskningen i mjölkproduktionen beror dels på den ökade mjölkavkastningen per ko och år, avkastningsökningen har varit mer än 1200 kg mjölk under perioden, och dels på att mjölkkoantalet har minskat.
Ökningen i nötköttsproduktionen beror framförallt på att en större del av nötköttsproduktionen kommer från den självrekryterande köttproduktionen. En stor del av den produktionen är betesbaserad vilket skapar många positiva miljövärden, som till exempel ökad biologisk mångfald, men kan öka utsläppen av växthusgaser. Sammantaget har dock mjölk- och nötköttsproduktionen minskat växthusgasutsläppen med omkring 1 miljon ton koldioxidekvivalenter sedan år 1990 (Tabell 1).
Tabell 1. Mängd växthusgasutsläpp per produktionsgren räknat för åren 1995 och 2005, miljoner ton koldioxidekvivalenter
Högre mjölkavkastning ger minskning
Störst andel växthusgasutsläpp i den svenska animalieproduktionen har mjölk- och nötköttsproduktionen tillsammans — strax över 80 %. Utvecklingen mellan 1990 och 2005 är dock helt olika om man delar upp produktionsgrenarna. Mjölkproduktionen har minskat växthusgasutsläppen med 20 % mellan år 1990 och 2005, medan nötköttsproduktionen har ökat växthusgasutsläppen med cirka 8 % under samma period. Minskningen i mjölkproduktionen beror dels på den ökade mjölkavkastningen per ko och år, avkastningsökningen har varit mer än 1200 kg mjölk under perioden, och dels på att mjölkkoantalet har minskat.
Ökningen i nötköttsproduktionen beror framförallt på att en större del av nötköttsproduktionen kommer från den självrekryterande köttproduktionen. En stor del av den produktionen är betesbaserad vilket skapar många positiva miljövärden, som till exempel ökad biologisk mångfald, men kan öka utsläppen av växthusgaser. Sammantaget har dock mjölk- och nötköttsproduktionen minskat växthusgasutsläppen med omkring 1 miljon ton koldioxidekvivalenter sedan år 1990 (Tabell 1).
Tabell 1. Mängd växthusgasutsläpp per produktionsgren räknat för åren 1995 och 2005, miljoner ton koldioxidekvivalenter
Slaktkycklingproduktionen har ökat under perioden vilket medfört att de totala växthusgasutsläppen har ökat för produktionsgrenen även om det skett en minskning per kg kycklingkött (Tabell 2).
Tabell 2. Mängd växthusgasutsläpp räknat per producerad enhet åren 1995 och 2005, kg koldioxidekvivalenter
Tabell 2. Mängd växthusgasutsläpp räknat per producerad enhet åren 1995 och 2005, kg koldioxidekvivalenter
Sveriges officiella statistik för växthusgasutsläpp har också beräknat en minskning under samma period även om den är något lägre. Beräkningarna är inte riktigt jämförbara då de är baserade på olika systemgränser. Den officiella beräkningen räknar inte med koldioxidutsläpp från energianvändning och räknar inte med växthusgasutsläpp från importerat foder.
Konsumtionen ökar utsläppen
Men... förbättringen i den svenska animalieproduktionen vad gäller växthusgaser "äts" upp av den stora importen av kött, framförallt nötkött. Köttkonsumtionen har ökat med 50% under den analyserade 15-årsperoden och ökningen kommer helt och hållet från importerat kött. Importen beräknas orsaka växthusgasutsläpp på omkring 2,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år.
Författarna till rapporten pekar på ett antal möjligheter att minska växthusgasutsläppen från svensk animalieproduktion:
Källor:
Cederberg, C., Sonesson,U., Henriksson, M. Sund, V. & Davis, J. 2009. Greenhouse emission from Swedish production of meat, milk and eggs 1995 — 2005. SIK report No 273.
http://www.sik.se
Cederberg, C. Flysjö,A., Sonesson, U., Sund, V. & Davis, J. 2009. Greenhouse emission from Swedish consumption of meat, milk and eggs 1995 — 2005. SIK report No 294.
http://www.sik.se
Konsumtionen ökar utsläppen
Men... förbättringen i den svenska animalieproduktionen vad gäller växthusgaser "äts" upp av den stora importen av kött, framförallt nötkött. Köttkonsumtionen har ökat med 50% under den analyserade 15-årsperoden och ökningen kommer helt och hållet från importerat kött. Importen beräknas orsaka växthusgasutsläpp på omkring 2,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år.
Författarna till rapporten pekar på ett antal möjligheter att minska växthusgasutsläppen från svensk animalieproduktion:
- Förbättra stallgödselhanteringen
- Minska användningen av mineralgödsel t.ex. genom ökad användning av kvävefixerande grödor
- Öka andelen närodlat foder
- Öka biogasproduktionen från framförallt svingödsel
- Förbättra energiutnyttjandet
Källor:
Cederberg, C., Sonesson,U., Henriksson, M. Sund, V. & Davis, J. 2009. Greenhouse emission from Swedish production of meat, milk and eggs 1995 — 2005. SIK report No 273.
http://www.sik.se
Cederberg, C. Flysjö,A., Sonesson, U., Sund, V. & Davis, J. 2009. Greenhouse emission from Swedish consumption of meat, milk and eggs 1995 — 2005. SIK report No 294.
http://www.sik.se
Detta är en nyhet från Greppa Näringens nyhetsredaktion publicerad 2009-10-15
2010-08-20
Rådgivning om klimatgaser i lantbruket förbereds i UK
Rätt utformad rådgivning kan fungera bra för att få...
Läs mer
Rådgivning om klimatgaser i lantbruket förbereds i UK
Rätt utformad rådgivning kan fungera bra för att få...
Läs mer
2010-06-24
Nu möjligt att klimatcertifiera produktionen
Klimatcertifiering av jordbruksprodukter är sedan...
Läs mer
Nu möjligt att klimatcertifiera produktionen
Klimatcertifiering av jordbruksprodukter är sedan...
Läs mer
2010-06-22
Ökad kolinlagring gynnar lantbruket och klimatet
Genom att lagra in kol i mark förbättras markens...
Läs mer
Ökad kolinlagring gynnar lantbruket och klimatet
Genom att lagra in kol i mark förbättras markens...
Läs mer
Arkiv
