2008-04-10 | Allmänt
Vägsalt kan skada åkermark på sikt
Salt från vintersaltning av vägar kan medföra en anrikning av natrium i åkerjordar och leda till dålig markstruktur, visar en studie vid SLU. Detta ger ökad risk för jord- och fosforförluster till vattendragen. Skyddszoner vid vägarna kan dock minska riskerna.
Nästan all halkbekämpning i Sverige utförs med natriumklorid eftersom det är ett billigt salt. Idag använder vägverket cirka 250 000 ton vägsalt per år på det statliga vägnätet. Saltet kan spridas av vägtrafiken samt med vind och vatten till närliggande åkerjordar. Det mesta av kloridjonerna i saltet följer avrinnande vatten vid snösmältning och regn. En stor del av natriumjonerna blir däremot kvar i marken genom jonbyte, de byter alltså plats med andra joner på markpartiklarnas ytor. Ackumuleringen av natrium kan vara skadlig för åkermarken genom att den försämrar bindningen mellan lerpartiklarna och därmed markstrukturen.
Så här igenslammad kan en åkermark bli när aggregatstabiliteten är dålig.
Foto: Tomas Rydberg
Försämrad aggregatstabilitet
En studie vid institution för markvetenskap, SLU, år 2003/2004 visade förhöjda natriumhalter i åkrar utmed vintersaltade vägar. I takt med att ämnet ökade försvagades matjordens aggregatstabilitet. Undersökningen utfördes på jordprover från fem höstplöjda fält med olika jordarter i Västergötland, Västmanland och Uppland, längs vägarna E20, 55 och 68. På fältet längs väg 68 studerades också jordprover från ett närliggande skifte med permanent grässvall. I dräneringsvatten från jordproverna mättes turbiditeten, som visar grumligheten och indirekt är ett mått på lerkoncentrationen i en vätska. Ju grumligare vätskan är desto högre lerkoncentration.
En studie vid institution för markvetenskap, SLU, år 2003/2004 visade förhöjda natriumhalter i åkrar utmed vintersaltade vägar. I takt med att ämnet ökade försvagades matjordens aggregatstabilitet. Undersökningen utfördes på jordprover från fem höstplöjda fält med olika jordarter i Västergötland, Västmanland och Uppland, längs vägarna E20, 55 och 68. På fältet längs väg 68 studerades också jordprover från ett närliggande skifte med permanent grässvall. I dräneringsvatten från jordproverna mättes turbiditeten, som visar grumligheten och indirekt är ett mått på lerkoncentrationen i en vätska. Ju grumligare vätskan är desto högre lerkoncentration.
Turbiditet (grumlighet) i dräneringsvatten från jordprofiler, tagna utmed väg 68.
Tydlig natriumgradient
Natriumhalten i jordproverna var betydligt högre närmast de vintersaltade vägarna än längre därifrån. Detta gällde för alla platserna.
Natriumanrikningen skedde på bekostnad av andra katjoner. Turbiditetsvärdena avspeglade i stort sett natriumhalten i matjorden; höga natriumhalter innebar hög turbiditet. Man kan därför sluta sig till att den förhöjda uppslamningen av jordpartiklar var en effekt av de höga natriumhalterna. Detta ökar risker för fosforförluster, som huvudsakligen sker med jordpartiklar. Gräsvallen visade sig skydda effektivt mot saltskador på markstrukturen. Skyddszoner längs vintersaltade vägar kan alltså mildra vägsaltets negativa effekter på åkermark.
Natriumhalten i jordproverna var betydligt högre närmast de vintersaltade vägarna än längre därifrån. Detta gällde för alla platserna.
Natriumanrikningen skedde på bekostnad av andra katjoner. Turbiditetsvärdena avspeglade i stort sett natriumhalten i matjorden; höga natriumhalter innebar hög turbiditet. Man kan därför sluta sig till att den förhöjda uppslamningen av jordpartiklar var en effekt av de höga natriumhalterna. Detta ökar risker för fosforförluster, som huvudsakligen sker med jordpartiklar. Gräsvallen visade sig skydda effektivt mot saltskador på markstrukturen. Skyddszoner längs vintersaltade vägar kan alltså mildra vägsaltets negativa effekter på åkermark.
Exempel på skyddszon längs en vintersaltad väg
Foto: Barbro Ulén
Projektet finansierades av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF)
Ararso Etana & Tomas Rydberg
Källa: Utförlig rapport finns i avdelningens kommande årsrapport (www.jordbearbetning.se
) (rapporten publiceras tidigast v 16).
Ararso Etana & Tomas Rydberg
Källa: Utförlig rapport finns i avdelningens kommande årsrapport (www.jordbearbetning.se
) (rapporten publiceras tidigast v 16).
Sidan uppdaterad 2011-04-11 av Ulrika Williamsson
Alla artiklar
Allmänt
Aktuellt
Stallet
Fältet
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
