2008-01-14 | Allmänt

Osäkert om Danmark når fosfor- och kvävemålen

Förväntad minskning av kväve och fosfor i jordbruket enligt Danmarks Vandmiljøplan III kan bli svårt att nå. Arealen fånggrödor och skyddszoner vid vattendrag ökar inte tillräckligt, medan det går bättre med våtmarksanläggning och minskad användning av mineralfosfor i foder.
Kväve- och fosforbalansen för jordbruket i Danmark visar en reduktion av kvävet med 3,6 procent mellan 2002/03 och 2004/05, medan fosforöverskottet minskade med 6,6 procent mellan 2001/02 och 2004/05. Målen i Vandmiljøplan III är en minskad kväveutlakning med 13 procent och en halvering av fosforöverskottet till 2015.
Målet för anlagda skyddszoner vid vattendrag blir svårt att nå i Danmark. Endast 266 hektar har etablerats medan förväntningen är 50 000 ha till 2015.

Målet för anlagda skyddszoner vid vattendrag blir svårt att nå i Danmark. Endast 266 hektar har etablerats medan förväntningen är 50 000 ha till 2015.

Fotograf: Erik Karlsson

 
Bra respons på våtmarksstöd
Medlen för att nå kvävemålet är bidrag till våtmarksanläggning och skogsplantering på åkermark, samt krav på etablering av fånggrödor på en viss andel av möjlig areal. Sammanlagt för Vandmiljøplan II och III förväntas 6 900 hektar våtmarker anläggas med miljöstöd, vilket ser ut att lyckas. Skogsplanteringen har ökat mer än väntat och 74 procent av 2009 års mål hade nåtts 2006. Sämre resultat visar arealen av fånggrödor, där det trots skärpta krav inte blivit någon ökning.
 
Mängden kväve och fosfor i stallgödsel har minskat, vilket främst beror på att antalet djur sjunker. Det mindre antalet grisar är mest en effekt av att exporten av smågrisar ökat. Även förbrukningen av handelsgödsel har minskat. Den strikta regleringen av gödsling som gäller i Danmark innebär bland annat att över- eller underskott av kväve från föregående år räknas med då de tillåtna gödslingsnivåerna fastställs. En torr vinter innebär att mindre kväve tillåts då ett överskott finns i markerna. Vintern 2006 var ovanligt torr, vilket bidrog till minskningen.
 
Avgift på fosfor i foder gav effekt
De två viktigaste åtgärderna för att minska fosforöverskottet riktar sig mot fosforförbrukningen i djurfoder och minskad ytavrinning till vatten. Förbrukningen av mineralfosfor i foder gick ner med 28 procent mellan 2003 och 2006. Orsaken är dels att en avgift på mineralfosfor i foder införts, och dels att rådgivningen har förbättrats som följd av ny kunskap om djurens fosforbehov. Till större delen av det fabriksframställda fodret som används i Danmark tillsätts fytas för att öka fosforutnyttjandet.
 
Mindre framgångsrikt har det frivilliga anläggandet av skyddszoner varit. Målet är att 30 0000 hektar 10 meters skyddszoner vid vattendrag och sjöar ska anläggas till 2009, och ytterligare 20 000 hektar fram till 2015. Endast 266 hektar hade anlagts fram till 2006, och bedömningen är att målet inte kommer att nås.
 
Hela utvärderingen som genomförts av DMU och DJF kan hämtas härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster:

 
Monica Kling

Sidan uppdaterad 2011-04-11 av Ulrika Williamsson
EU Jordbruk- och Landsbygdsutveckling Länsstyrelsernas hemsida LRF:s hemsida Jordbruksverkets hemsida Samarbetspartners
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
Greppa Näringen
Telefon växel 0771-57 34 56
E-post info@greppa.nu
Kontakt