2010-08-18 | Allmänt

Nya resultat om djurhållning och påverkan på vatten

Att ta bort gödseln från djurens uteplatser, att ha en skyddszon som årligen skördas och att injicera höstspridd flytgödsel är tre åtgärder som minskat fosforläckaget kraftigt i finska försök visar en ny avhandling.

Där djuren utfodras eller vilar blir näringsnivåerna i marken väldigt höga. Foto: Monica Kling

I en ny finsk avhandling presenteras mångåriga mätningar av kväve- och fosforläckage från platser för utevistelse för djur. På fyra platser i Finland under perioden 1996 — 2008 undersöktes läckage från trädbevuxna platser för utevistelse med olika djurtäthet. En annan del i studien var att undersöka betydelsen för fosforläckaget av en 10 meter bred skyddszon för plöjd mark respektive vall där flytgödsel spridits.

Värst där djuren samlas ofta
Läckaget av totalfosfor från rasthagarna var mellan 0,9 och 1,4 kg fosfor per hektar och år och motsvarande mängder för kväve var 4 till 16 kg per hektar. Mängderna motsvarar de ungefärliga årliga förlusterna från finsk åkerodling. På de platser där djuren var oftare än andra som där de vilar eller utfodras var kväveinnehållet i marken högt och mellan 100 och 400 kg per hektar. Om jordarten är grovkorning som sand finns en ökad risk för påverkan på grundvattnet varnar forskaren för. Att ta bort gödsel från områdena där djuren vilar och äter minskade halten i jorden såväl som i avrinnande vatten från hagar med hög djurtäthet och med det menas mer än 5 finska djurenheter per hektar och år.

Stor skillnad på ytspridd och myllad flytgödsel
En giva av 40 ton ytspridd flytgödsel per hektar till vall på hösten som följdes av nederbörd ledde till stora fosforförluster. I samma försök prövades att ytligt injicera gödseln och det minskade läckaget av totalfosfor med cirka 80 procent.

Bäst är en skyddszon som skördas
Att ha en 10 meter bred skyddszon minskade läckaget av totalfosfor med ytavrinning med över 30 procent från en plöjd mark. Dock ökade läckaget av löst fosfor med upp till 90 procent med ytavrinningen på våren. Förklaringen är att upprepade cykler med tö- och frysning under vintern kan lösgöra fosfor ur växternas celler. Läckage av löst fosfor som är direkt tillgängligt kan vara allvarligare än partikelbundet läckage av fosfor. Att slå och föra bort gräset, alltså att skörda skyddszonen visade sig vara nödvändigt och minskade förlusten av löst fosfor enligt studien.

Läs hela rapporten på
http://www.mtt.fi länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster