2007-12-13 | Allmänt
Nya fosfornormer och höjda förfruktsvärden
Riktlinjerna för gödsling och kalkning 2008 innebär att normen för fosforgödsling sänks i flera P-AL-klasser. Förfruktsvärdet räknat i kväveefterverkan har samtidigt uppvärderats för några grödor, vilket gör att den totala gödslingen kan minskas. Vinsten, förutom i pengar, bör bli mindre utlakning av näringsämnen.
Nästa säsongs riktlinjer för gödsling och kalkning finns nu tillgänglig för nedladdning. Trots ökade spannmålspriser är rådet att inte öka kvävegödslingen. I praktiken har gödslingen legat över vad som tidigare rekommenderats, troligen på grund av för höga förväntningar på skördenivåer. Att ligga kvar på samma nivå som tidigare med kvävegödslingen blir i praktiken en anpassning till de nya normerna, där pris- och kostnads-förändringar har räknats in. Mer kväve utgör enbart en risk för liggsäd.
Minska fosforgödslingen
För fosforgödslingen har råden ändrats i de flesta klasserna, vilket baseras på fakta som framkommit i en ny rapport om fosfor. En ändring är att P-AL-klass IV har delats upp på två klasser. P-AL-tal 8-12 ingår i klass IV A, medan P-AL-tal 12-16 utgör klass IV B, där normen har sänkts mest - 10-20 kilo per hektar för många grödor. I praktiken innebär det att på jordar med P-AL-tal över 12 gäller samma riktlinjer som för klass V, med andra ord ingen fosforgödsling alls till stråsäd, oljeväxter, slåtter- och betesvall, sockerbetor och ärter. Till potatis och fodermajs gäller 20 kilo fosfor per hektar i P-AL-klasserna IV B och V.
I klass IV A har normen också sänkts, medan gödslingsråden för klass III ligger still utom för potatis, för vilken de sänkts i alla klasser utom den högsta. Fosforgivan i potatis räcker även till en efterföljande gröda.
I klasserna I och II har normen sänkts något för alla grödor utom fodermajs, där gödslingen också räcker till nästa gröda. Någon förrådsgödsling rekommenderas inte.
Räkna med förfrukt
Efter en ny genomgång av försök på området har förfruktsvärdet av flera grödor omvärderats och uttrycks nu både som total kväveefterverkan och som skördehöjande effekt. Grödor som havre och potatis har till exempel en skördehöjande effekt på nästa gröda trots att kväveefterverkan är noll. Generellt är effekten högre för höstvete som eftergröda än då vårsäd odlas. Kväveefterverkan har uppvärderats för gräs- och blandvallar med 15 respektive 10 kilo kväve per hektar (till 15 och 40 kilo), medan det är små eller inga förändringar för övriga grödor. Värdena för klöver i gröngödslingsvallar och fånggrödor har också uppvärderats och även preciserats för olika arter och klöver/gräsblandningar.
Riktlinjer för gödsling och kalkning kan laddas ner från Jordbruksverket.
Minska fosforgödslingen
För fosforgödslingen har råden ändrats i de flesta klasserna, vilket baseras på fakta som framkommit i en ny rapport om fosfor. En ändring är att P-AL-klass IV har delats upp på två klasser. P-AL-tal 8-12 ingår i klass IV A, medan P-AL-tal 12-16 utgör klass IV B, där normen har sänkts mest - 10-20 kilo per hektar för många grödor. I praktiken innebär det att på jordar med P-AL-tal över 12 gäller samma riktlinjer som för klass V, med andra ord ingen fosforgödsling alls till stråsäd, oljeväxter, slåtter- och betesvall, sockerbetor och ärter. Till potatis och fodermajs gäller 20 kilo fosfor per hektar i P-AL-klasserna IV B och V.
I klass IV A har normen också sänkts, medan gödslingsråden för klass III ligger still utom för potatis, för vilken de sänkts i alla klasser utom den högsta. Fosforgivan i potatis räcker även till en efterföljande gröda.
I klasserna I och II har normen sänkts något för alla grödor utom fodermajs, där gödslingen också räcker till nästa gröda. Någon förrådsgödsling rekommenderas inte.
Räkna med förfrukt
Efter en ny genomgång av försök på området har förfruktsvärdet av flera grödor omvärderats och uttrycks nu både som total kväveefterverkan och som skördehöjande effekt. Grödor som havre och potatis har till exempel en skördehöjande effekt på nästa gröda trots att kväveefterverkan är noll. Generellt är effekten högre för höstvete som eftergröda än då vårsäd odlas. Kväveefterverkan har uppvärderats för gräs- och blandvallar med 15 respektive 10 kilo kväve per hektar (till 15 och 40 kilo), medan det är små eller inga förändringar för övriga grödor. Värdena för klöver i gröngödslingsvallar och fånggrödor har också uppvärderats och även preciserats för olika arter och klöver/gräsblandningar.
Riktlinjer för gödsling och kalkning kan laddas ner från Jordbruksverket.
Sidan uppdaterad 2011-04-11 av Ulrika Williamsson
Alla artiklar
Allmänt
Aktuellt
Stallet
Fältet
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
