
Myllning av stallgödseln gör att fosforn finns kvar på rätt plats. Foto: Henrik Andersson
Spridningstekniken avgörande
Försöket gjordes med intakta jordkolonner som tagits ut från tre jordar med olika textur, där lerhalterna var 10, 14 respektive 22 procent. Stallgödsel från nötkreatur, motsvarande 30 ton/ha, spreds på jordytan eller myllades ned till 8 cm djup. Drygt två dygn efter gödslingen bevattnades kolonnerna under två dygn för att simulera regn, och fosforläckaget mättes kontinuerligt. Utlakningen från ogödslade jordkolonner analyserades också för att bedöma bakgrundsläckaget.
Dubbelt så mycket fosfor läckte genom jorden då gödseln spreds på ytan jämfört med när den hade placerats nere i jorden vid gödslingstillfället. Skillnaden gällde de två jordarna med mest ler, medan spridningstekniken inte påverkade läckaget i den sandiga jorden (73 % sand, jämfört med 58 och 37 %). Från jorden med högst lerhalt förlorades den största mängden fosfor, varav det mesta strax efter att bevattningen startat.
Mängd fosfor som läckte från jordkolonnerna efter 96 mm "regn"

Källa:
Glæsner, N. et al. 2008. Phosphorus leaching from a textural gradient applied with cattle manure comparing two application techniques. NJF-konferens 22-23/9, Poster. Proceedings, NJF-seminar 401. Konferensrapporten publiceras inom kort på webben: www.njf.nu
