Fosforindex för lantbrukare — för första gången
Bioforsk i Norge lanserar för första gången en enkelt redskap att bedöma fosforläckaget från gårdens åkrar. Man hoppas att indexet som man utvecklat en webbkalkyl för ska bli använt och ber lantbrukarna att komma med synpunkter när de provat.

Hur mycket skyddszoner och andra åtgärder minskar fosforläckaget kan testas i webbprogrammet. Foto: Monica Kling
Bioforsk i Norge har nu vågat sätta ett fosforindex för lantbrukare i sjön. Det är ett enkelt redskap för lantbrukare att bedöma sina fälts risk för läckage av fosfor. Det är första gången norska lantbrukare ges möjlighet att på webben göra en sådan beräkning. Bland fosforforskare har det utvecklats ett talesätt som lyder att "90 % av fosforläckaget sker från 10 % av åkermarken under 1% av tiden". Det gäller alltså att identifiera de åkrar och platser där läckaget sker och fokusera på dessa och kanske ägna mindre uppmärksamhet åt övriga. Det är där som det norska fosforindexet kommer in i bilden. Men kanske än viktigare är modellens möjlighet att ge lantbrukaren besked om hur mycket fosforläckaget minskar med olika motåtgärder som skyddszoner eller ändrad jordbearbetningsstrategi på hösten. Så går det till
De uppgifter som behövs för beräkningen är de som man normalt har tillgång till som lantbrukare. En sak extra behövs och det är åkerns risk för erosion i kg jord per hektar. Den norska åkermarken är noga kartlagd för detta och uppgifterna hämtar lantbrukaren från en webbsida. Har man övriga uppgifter om jordart och uppgifterna om växtodlingen i huvudet gör man beräkningen på några minuter. Genom att fylla i bakgrundsvärden om jordart, P-AL, lutning, nederbörd, klimatzon och täckdikning och de vanliga uppgifterna om växtodlingen räknas indexet ut. Indexet läggs sedan i en färgkod i de fyra klasserna, låg, medel, hög och mycket hög risk.
I Greppa Näringen har det provats ett fosforindex som utvecklats av svenska forskare på SLU men det har ännu inte kommit till praktisk användning på samma sätt som nu sker i Norge. Troligen är man ännu mer angelägen att nå resultat där och lägger ner större utvecklingsresurser då man har betydligt större fosforläckage från åkermarken.

Här på webbsidan kan man lägga in sina data och testa vad fosforindexet säger.
Avslutningsvis är fosforindexet en beräkningsmodell. Som sådana är den inte bättre än kvaliteten på uppgifterna man stoppar in i modellen. Alla modeller räknar dessutom i någon mån fel. Men kanske inte mer fel än att resultatet ändå är användbart. Indexet är dock utvecklat för norska förhållanden och de skiljer sig från svenska, men det är ändå lärorikt att göra beräkningen för åtminstone någon av sina åkrar. Då kan man se vad olika faktorer som gödsling och skyddszoner mm betyder. Prova på att göra beräkningen här. Det tar bara några minuter.http://128.39.191.10/pkalkulator/pskjema2009.php
Markus Hoffmann