2007-10-22 | Allmänt

Fosforförluster i fokus

I september var det Internationell fosforkonferens i Silkeborg i Danmark. Forskare och andra intresserade från hela världen samlades under en vecka för att höra de senaste rönen inom forskningen på temat "Diffusa fosforförluster".

Hela världen är inte helt sant. Den rika delen av världen var representerad. I Asien, Afrika och Sydamerika funderar man nog mer på hur man ska kunna höja skördarna genom att tillföra lite mera fosfor.

Djurtäthet en nyckelfaktor
I många länder består fosforproblemet i att man har alldeles för mycket djur på för lite åkerareal. Där kan man åstadkomma snabba förändringar genom att transportera bort gödsel, minska fosfor i fodret och minska djurantalet. Detta har man gjort på flera ställen i USA och i Holland. I Sverige har vi ett ur denna synpunkt bättre utgångsläge med färre djur som är spridda över ett större område. På de nivåer som våra fosforvärden ligger har det varit svårt att påvisa att uppgödslade jordar läcker mera. Men de erfarenheter man har gjort i andra länder kan ändå vara en varningsklocka. Vi bör kanske jobba mer för att minska arealen med högt fosforinnehåll.

Några andra intressanta resultat:

I Finland visade ett försök med plöjning, plöjningsfritt och kalkning att bearbetningen inte hade någon inverkan men att kalkningen minskade mängden fosfor som kunde lakas ut (lab-tester).
Ett försök i England visade att nedbrukning och inblandning av flytgödsel efter spridning på hösten minskade fosforförlusterna med 60 procent jämfört med att gödseln låg kvar på ytan. Gödsel innehåller stora mängder löst fosfor som måste få jordkontakt för att bindas till markpartiklarna innan höstregnen kommer. I ett av försöksleden hade nedbrukningen gjorts med tallriksredskap under blöta förhållanden. Detta gav inte tillräcklig inblandning och ledde till höga fosforförluster.
Ett annat försök i England visade att spridning av flytgödsel på en vall under hösten ledde till en mycket begränsad kväveutlakning men att fosforn, särskilt i en vall, kunde hitta en snabb transportväg till dräneringen genom stora porer i marken. Detta vara särskilt påtagligt då marken var vattenmättad vid spridningen.
I Danmark har de undersökt hur mycket fosfor som fångas upp av grunda sjöar och våtmarker. Det finns alltid en risk att en våtmark eller en sjö ger ifrån sig mer fosfor än den fångar upp. Men de visade att sex av åtta sjöar och sju av nio våtmarker fångade upp mer fosfor än vad de lämnade ifrån sig. De tittade också på översvämningsmarker och fann att även de fångade upp fosfor.

Korta sammanfattningar av föredragen och alla posters finns här länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster