2008-07-10 | Allmänt
Fler och effektivare våtmarker — för både kväve och fosfor?
Speciella våtmarker för fosforrening och en strategi för effektivare kvävereduktion är två scenarier som läggs fram bland förslagen i Östersjöplanen. Den tredje möjligheten, med lägre ambitionsnivå, är att landsbygdsprogrammets mål om 6 000 hektar fram till 2013 nås.
Våtmarkens placering i landskapet påverkar till stor del reningseffekten. Foto: Monica Kling
Det nationella målet att 12 000 hektar våtmarker och småvatten ska anläggas fram till 2010 ser ut att bli svårt att nå enligt den senaste miljömåls-uppföljningen. Landsbygds-programmets nuvarande mål, som gäller perioden 2007-2013, bedöms i åtgärdsplanen som en realistisk nivå utifrån lantbrukarnas intresse. Men en utökning diskuteras också, med syfte att få en högre reningseffektivitet i våtmarkerna.
Särskilda fosforvåtmarker
Våtmarker som ska rena fosfor effektivt behöver till viss del utformas och placeras på annat sätt än då kvävereningen är huvudmålet. I ett första förslag — som ska utredas vidare — anser man att 2 000 ha våtmarker ska anläggas med huvudsyfte att rena fosfor. Effekten av åtgärden bedöms som svårberäknad, men ett antagande görs om att 3 kg fosfor per hektar våtmarksyta kan renas, vilket skulle ge en effekt på haven om 4 ton, det mesta till Egentliga Östersjön där fosfortillförseln skulle minska med 3 ton. Eftersom anläggningskostnaderna för denna typ av våtmark kan bli högre föreslår man att takbeloppet höjs exempelvis till 250 000 kr/ha.
Effektivare kväverening
En bättre styrning av våtmarkerna så att kvävereningen blir mer effektiv kan åstadkommas genom de regionala underlag som länsstyrelserna nu tar fram. Ett scenario i åtgärdsplanen innebär att ytterligare 6 000 ha våtmarker anläggs, och att placeringen av dessa styrs så att kvävereningen i genomsnitt blir 300 kg per hektar våtmark. Belastningen på haven skulle kunna minska med 1 200 ton med en sådan satsning.
De våtmarker som kommer till inom landsbygdsprogrammet antas med dagens beräkning i genomsnitt rena 100 kg kväve per hektar, vilket med nuvarande målsättning ger en minskad belastning på haven med 450 ton. Då flest våtmarker anläggs i de södra länen blir reduktionen till Kattegatt störst, 200 ton.
Resursökning behövs på flera håll
För att få till fler och bättre våtmarker behövs enligt åtgärdsplanen ökade resurser till kommuner och länsstyrelser, utöver ersättningen till markägaren. Det skulle ge möjligheter till uppsökande verksamhet för att ge stöd i frågor omkring projektering och juridik. Kommunerna skulle också i högre utsträckning kunna ta in våtmarker i översiktsplaneringen och aktivt peka ut lämpliga marker för anläggning eller restaurering.
Monica Kling
Källa: Naturvårdsverket 2008. Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan, Delrapport. Rapporten kan laddas ner från Naturvårdsverkets webbplats:
Våtmarker som ska rena fosfor effektivt behöver till viss del utformas och placeras på annat sätt än då kvävereningen är huvudmålet. I ett första förslag — som ska utredas vidare — anser man att 2 000 ha våtmarker ska anläggas med huvudsyfte att rena fosfor. Effekten av åtgärden bedöms som svårberäknad, men ett antagande görs om att 3 kg fosfor per hektar våtmarksyta kan renas, vilket skulle ge en effekt på haven om 4 ton, det mesta till Egentliga Östersjön där fosfortillförseln skulle minska med 3 ton. Eftersom anläggningskostnaderna för denna typ av våtmark kan bli högre föreslår man att takbeloppet höjs exempelvis till 250 000 kr/ha.
Effektivare kväverening
En bättre styrning av våtmarkerna så att kvävereningen blir mer effektiv kan åstadkommas genom de regionala underlag som länsstyrelserna nu tar fram. Ett scenario i åtgärdsplanen innebär att ytterligare 6 000 ha våtmarker anläggs, och att placeringen av dessa styrs så att kvävereningen i genomsnitt blir 300 kg per hektar våtmark. Belastningen på haven skulle kunna minska med 1 200 ton med en sådan satsning.
De våtmarker som kommer till inom landsbygdsprogrammet antas med dagens beräkning i genomsnitt rena 100 kg kväve per hektar, vilket med nuvarande målsättning ger en minskad belastning på haven med 450 ton. Då flest våtmarker anläggs i de södra länen blir reduktionen till Kattegatt störst, 200 ton.
Resursökning behövs på flera håll
För att få till fler och bättre våtmarker behövs enligt åtgärdsplanen ökade resurser till kommuner och länsstyrelser, utöver ersättningen till markägaren. Det skulle ge möjligheter till uppsökande verksamhet för att ge stöd i frågor omkring projektering och juridik. Kommunerna skulle också i högre utsträckning kunna ta in våtmarker i översiktsplaneringen och aktivt peka ut lämpliga marker för anläggning eller restaurering.
Monica Kling
Källa: Naturvårdsverket 2008. Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan, Delrapport. Rapporten kan laddas ner från Naturvårdsverkets webbplats:
Sidan uppdaterad 2011-04-11 av Ulrika Williamsson
Alla artiklar
Allmänt
Aktuellt
Stallet
Fältet
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
