Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Betesdjur och gräsmarker levererar mycket mer än mat - men vem ska betala?

Betande djur är en förutsättning för viktiga ekosystemtjänster. Foto: Carin Clason

Betesdjur och gräsmarker levererar mer än mat - men vem ska betala?

08 mars 2019

Idisslarnas klimatpåverkan har de senaste åren varit omdebatterad, men nu öppnas perspektiv mot en bredare hållbarhetssyn på livsmedel och mer fokus på djurvälfärd, biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Detta intresserar både forskare, konsumenter, politiker och trendsättare. För många viktiga ekosystemtjänster är betande djur en förutsättning.

Betesdjur och gräsmarker levererar mycket mer än mat - men vem ska betala?

Maria Henriksson är en av författarna bakom studien. Foto: Carin Clason

Det kostar att hålla marker öppna med betande djur. En studie visar att det kostar mellan 2430 och 6200 kronor per hektar att beta naturbetesmark, beroende på skiftesstorlek och avstånd från gården.

Med dagens arealstöd har dikoproduktion stora svårigheter att bli lönsam. Däremot kan ett kantstöd som tar hänsyn till arrondering och skiftesstorlek bidra till lönsam köttproduktion på naturbetesmark.

Ett projekt som analyserat ekonomi och ekosystemtjänster i gräsbaserad ekologisk mjölk-och köttproduktion har genomförts vid Chalmers tekniska högskola, där även lantbrukare deltagit med erfarenheter och synpunkter.

Utgår från fem ekologiska typgårdar

Studien baseras på fem ekologiska typgårdar, varav en dikogård samt fyra mjölkgårdar. En av gårdarna motsvarade dagens produktion med 10 ton mjölk per ko och år i avkastning. Övriga representerar gräsbaserad (vallfoder och bete) produktion med 6, 7 respektive 8 ton mjölk per ko och år. Alla ungdjur föds upp på gården till rekrytering och kött.

Ekonomi utan stöd

Den verkliga produktionskostnaden, det vill säga utan tillägg av jordbruksstöd, visade sig vara positiv för mjölkproduktionen på alla gårdar, medan köttproduktionen gick med förlust. När mjölk och kött räknades samman på mjölkgårdarna erhölls positivt resultat endast för gårdarna med 10 respektive 8 ton mjölk.

Typgården med dikoproduktion visade kraftigt negativt resultat. För att bli lönsam behöver dikogården cirka 6000 kronor i stöd eller ersättning för att bli lönsam, mycket beroende på att den i detta exempel utnyttjar mycket naturbetesmarker.

Lantbrukarna i studien liksom författarna poängterar att skiftesstorlek, både i vallodling och naturbetesmarker, har en avgörande betydelse för produktionskostnaderna.

Saknas pålitliga data

Ett problem i studier som inkluderar vall och bete är att det saknas pålitliga data om arealavkastning och skiftesstorlekar, säger Maria Henriksson som är en av författarna. Det behövs mer uppgifter om både skötsel och bruk av gräsmarker för att göra tillförlitliga kalkyler.

Hon påpekar samtidigt att det är stora skillnader mellan olika typer av betesmarker framförallt vad gäller arbetstid och avkastning och att ett medelvärde i kalkylerna inte är till någon hjälp, det borde istället anges i intervall i praktisk odling. I studien har nya kalkyler för olika stora naturbetesmarker tagits fram med hjälp av lantbrukare.

Så kan ekosystemtjänster värderas

Förutom produktion av livsmedel bidrar jordbruket med en mängd olika ekosystemtjänster, till exempel pollinering, vatten- och erosionsreglering, klimatreglering, estetiska värden, kulturarv, rekreation, turism och mycket mera. Men hur värderas dessa och av vem? Vilket pris har rent vatten och pollinering? Vad är vi beredda att betala för ett öppet och varierat landskap? I rapporten listas, definieras, kvantifieras och ges förslag till hur olika ekosystemtjänster kan värderas.

Kantstöd kan vara en lösning för hotade gräsmarker

När olika stödtyper analyserades visade det sig att ett omkretsbaserat ”kantstöd” i utbyte mot dagens arealbaserade kan vara en lösning för att hotade gräsmarker skall gynnas i jordbruket. Ett stöd som även gynnar de ekosystemtjänster som gräsmarkerna levererar.

Källa: Ekonomi och ekosystemtjänster i gräsbaserad mjölk- och nötköttsproduktionlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster av Christel Cederberg, Maria Henriksson och Håkan Rosenqvist. Institutionen för Rymd-,geo och miljövetenskap. Avd. Fysisk resursteori. Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg 2018.

Sidan uppdaterades 2019-03-08 av Teresia Borgman

Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp