Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Betala för miljönytta istället för areal

Genom att placera skyddszonerna där risken för fosforläckage och erosion är som störst kunde skyddszonernas areal och fosforläckaget minska, enligt en studie vid Lunds universitet. Foto: Erik Karlsson

Att betala för miljönytta istället för areal ger positiva effekter

29 juni 2018

Om miljöersättning för skyddszoner skulle betalas för minskad erosion och fosforläckage istället för per hektar skulle det behövas mindre areal skyddszoner. Dessutom skulle både fosforläckaget och kostnaden för skattebetalarna minska. Det visar en ny studie från Lunds universitet.

Allt oftare beskrivs fördelarna med att betala lantbrukaren för den miljönytta som åstadkoms istället för att betala miljöersättningar per hektar. Det är inte så lätt att mäta nyttan i form av fler arter av djur och växter för en ersättningsform för biologisk mångfald – eller att bedöma hur många kilogram minskat kväve- och fosforläckage som en viss åtgärd lett till. Samtidigt finns krav på att stödformerna ska förenklas. Därför pågår svenska studier om hur det skulle kunna gå till.

Ny studie på gård i Skåne

Forskare vid Lunds universitet har studerat en gård i Skåne och jämfört hur mycket fosforläckaget skulle kunna minska om skyddszonerna betalades för fosfornytta istället för per hektar som idag. De har utgått från de skyddszoner som redan finns gården. En jämförelse gjordes också mellan läget på gårdens nuvarande skyddszoner och ett läge som optimerades i förhållande till erosionsrisk, men där zonerna fortfarande betalades per hektar.

Mer skyddszoner än nödvändigt

På gården, som är stor, finns 90 fält i anslutning till vattendrag och sammanlagt 25 kilometer fältkanter där det skulle kunna finnas skyddszoner. På gården används två olika fyråriga växtföljder. Lönsamheten för de flesta grödorna är högre än den ekonomiska ersättningen för skyddszoner. På gården finns ändå skyddszoner för alla kategorier av grödor trots att det vore lönsammare att odla. Lantbrukaren förklarade det med en vilja att minska miljöpåverkan och övergödningen av en sjö nedströms. Skyddszoner fanns i större utsträckning på mindre lönsamma marker. En del var placerade på marker där fosforläckaget bedömdes som lågt.

Mer miljönytta och mindre areal

Om skyddszonerna på gården istället placerades på fält där risken för erosion och fosforläckage var störst, kunde den totala arealen skyddszoner på gården minska med två tredjedelar. Dessutom minskade fosforläckaget ännu mera. Den totala kostnaden för skyddszonerna blev densamma.

”Rätt åtgärd på rätt plats” är en sliten kliché, men exemplet beskriver väl hur ökad miljönytta kan ske till minskad kostnad för både bonden och skattebetalarna. Frågan är om också stödadministrationen med ansökan och kontroller samtidigt kan göras enklare.

Källa: Improving agricultural pollution abatement through result-based payment schemeslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster av William Sidemo-Holm, Henrik G. Smith och Mark V. Brady, Land Use Policy, Vol. 77, 2018.

Sidan uppdaterades 2018-06-29 av Teresia Borgman

Relaterade nyheter

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

073-612 04 24

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp