Ny studie om kostnadseffektiva åtgärder mot näringsförluster

Att inte bearbeta jorden på hösten är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att minska fosforförluster från en åker. Vanliga skyddszoner är däremot ett dyrare sätt. Det har forskare kommit fram till i en ny rapport från NIBIO (Norsk institutt for bioøkonomi).

Trots att Norge inte är med i EU genomför landet EU:s ramdirektiv för vatten. Som en del i det arbetet beräknar de, liksom de svenska Vattenmyndigheterna, vilka kväve- och fosforåtgärder i lantbruket som ger störst effekt. I en ny rapport av forskningsinstitutet NIBIO görs en samlad beskrivning av både kväve- och fosforeffekt samt kostnader för en rad olika åtgärder.

Viktigt med rätt åtgärd på rätt plats

Även i denna rapport framhålls tydligt att åtgärderna måste anpassas lokalt för att ge störst nytta. I rapporten har de valt att med intervall visa hur stor skillnad en och samma åtgärd kan ha i olika områden, på olika jordar och med olika lutning på marken.

I denna rapport har de dessutom försökt beskriva åtgärdernas effekt på ekosystemtjänster som översvämningsskydd och dricksvatten. Det saknas dock många uppgifter om de olika åtgärdernas effekt i vardagens olika situationer vilket försvårar beräkningar av samhällsnyttan.

Stubb över vintern är kostnadseffektivt

Ett av de mest kostnadseffektiva sätten att minska fosforläckaget bedöms vara att låta marken vara i stubb över vintern. Det finns också miljöersättningar för att låta bli att bearbeta jorden på hösten.

Vanliga skyddszoner längs diken och vattendrag bedöms däremot inte vara så kostnadseffektiva beräknat som kronor per kilo minskat fosforläckage. Det betyder inte att de inte minskar fosforläckaget utan att de kostar mer än andra åtgärder. Forskarna framhåller också att skyddszonerna gynnar biologisk mångfald.

Fosfordammar kan vara dyra att anlägga men även de tillför biologisk mångfald, något som flera andra åtgärder inte gör.

Tabellen visar genomsnittlig kostnad och minskning av kväve- och fosforläckage. För vissa åtgärder har effekten beskrivits med - eller + eller ++ eller +++.

Källa: Kostnader og effekter av vannmiljøtiltak i jordbruket ‐ En statusrapport og metode for samfunnsøkonomisk analyse av Lillian Øygarden, Asbjørn Veidal och Marianne Bechmann, Norsk institutt for bioøkonomi, NIBIO Rapport, Vol 4, Nr 36, 2018.