Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Lågt gödslingsvärde av sediment från fosfordamm

Foto: Erik Karlsson

Sediment från fosfordamm har lågt gödslingsvärde

13 mars 2018

Ju mer sediment från en fosfordamm som odlingsjorden består av desto lägre blir skörden av testgrödan rajgräs. Det framkom i en ny finsk studie där fosforgödslingsvärdet av sediment från två fosfordammar undersöktes.

Fosfordammars uppgift är att fånga jord och fosfor som runnit av från åkermarken. Det bästa är förstås att odla så att matjorden stannar på fältet bland annat med hjälp av bra markstruktur, anpassade skyddszoner och vanliga skyddszoner. Men den jord som eroderar kan delvis fångas upp i dammar istället för att grumla vattendrag och sjöar nedströms.

I olika svenska och norska studier har mellan 22 och 90 kilo jord per kvadratmeter och år fångats i dammar. Det betyder att fosfordammar ibland behöver tömmas på sediment på samma sätt som vanliga diken behöver underhållas. Finska forskare har undersökt vilket fosforgödslingsvärde sådant sediment har.

Undersökte två fosfordammar

Sediment från två fosfordammar i sydvästra Finland undersöktes. Den ena dammen var 370 kvadratmeter och den andra 4 850 kvadratmeter. Åkermarken uppströms båda dammarna är täckdikad och används för odling av spannmål. Både matjorden från fälten uppströms och sedimentet i dammarna analyserades noga.

För att undersöka fosforgödslingsvärdet odlades italienskt rajgräs i krukor i växthus med olika tillsatser av sediment. De mängder som provades var 0, 12.5, 25 och 50 procent sediment i odlingsjorden.

Sedimentet binder fosfor

Det visade sig att både lerhalten och halten av aluminium och järn var högre i sedimentet än i matjorden på den omgivande åkermarken som sedimentet måste ha härstammat från. Det gör att sedimentet får egenskaper som adsorberar fosfor och minskar tillgängligheten.

Resultatet för rajgräset blev att dess upptag av fosfor minskade med ökande tillsats av sediment i odlingsjorden. Utnyttjandet av tillförd fosfor med mineralgödsel minskade också med ökande andel sediment och var som lägst vid den högsta sedimentandelen (50 procent).

Kan uppstå fosforbrist

Det betyder att det kan uppkomma fosforbrist på begränsade platser där sediment från fosfordammar tillförs i stor mängd. Men risken ska heller inte överdrivas. Om det ackumuleras cirka 20 kilo jord eller sediment per kvadratmeter i en 500 kvadratmeter stor damm motsvarar det 10 ton per år. Om dammen töms efter 10 år blir det 100 ton. Matjorden på ett hektar väger cirka 3000-4000 ton, så sedimentandelen blir mycket liten om den fördelas.

Det antyder också något om hur det kan vara att odla i sediment som tas upp när ett dike underhålls och kanske smetas ut på åkermarken längs med diket. Volymen sediment från diken är större än den från fosfordammar eftersom det finns fler diken. Men det går inte att generalisera från enstaka studier eftersom sedimentets karaktär beror av jordarterna i området och markens kemiska egenskaper som kan variera betydligt.

Sidan uppdaterades 2018-03-13 av Teresia Borgman

Relaterade nyheter

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Sofie Logardt

040-41 52 84

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp