Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Bevisat: Reducerad bearbetning ökar mullhalten i marken

I USA beräknas det att åkermarkens kolinnehåll minskat med 30-50 procent sedan marken plöjdes för första gången. I Sverige däremot redovisas en viss ökning av mullhalten på grund av vallodling. Foto: Janne Andersson

Bevisat: Reducerad bearbetning ökar mullhalten i matjorden

19 januari 2018

En av de största sammanställningarna hittills av hur reducerad jordbearbetning påverkar markens kolhalt har gjorts av en internationell forskargrupp. Nu är det klarlagt att utesluten eller minskad jordbearbetning ökar kolhalten i matjorden.

Varför är frågan om hur jordbearbetning påverkar markens innehåll av kol viktig? För att halten organiskt kol avgör jordens bördighet på flera sätt och därmed livsmedelssäkerheten. Mullhalten i världens åkermark är hotad. I USA beräknas det att åkermarkens kolinnehåll minskat med 30-50 procent sedan marken plöjdes för första gången. I Sverige däremot redovisas en viss ökning av mullhalten på grund av vallodling. Förmågan att lagra in kol är viktig för bördigheten, men även för klimatet och om marken ska vara en kolsänka eller en kolkälla.

351 studier sammanställda

En internationell forskargrupp, med bland annat svenska forskare, har sammanställt ett stort antal vetenskapliga försök där andra forskare studerat hur jordbearbetning påverkar markens innehåll av organiskt kol. De flesta försöken kom från USA, Kanada och olika länder i Europa. Och 200 av de 351 studierna jämförde konventionell jordbearbetning med ingen jordbearbetning, medan 101 studier jämförde reducerad bearbetning med ingen bearbetning.

Mer kol i matjorden utan bearbetning

Jord som inte bearbetades alls innehöll cirka 2,1 gram mer kol per kg jord än jord som bearbetades konventionellt i jordskiktet 0-15 centimeter och 1,2 gram mer än jord där reducerad jordbearbetning tillämpades. Att inte bearbeta jorden alls ökade innehållet av kol i matjorden (0-30 cm) med 4 600 kg per hektar på minst 10 år. Men för att uttala sig om klimatnyttan räcker det inte att kolkoncentrationen ökar i matjorden utan kolmängden behöver öka i hela markprofilen och sammanställningen visade ingen sådan ökning.

En annan lärdom är att det inte går att mäta skillnader i organiskt kol för kortare perioder än 10 år. Det tar tid att förändra marken, på gott och ont.

Åkermarken i hetluften

En ökning av åkermarkens kolförråd är ingen liten agronomifråga som bara är bra för möjligheten att producera livsmedel. FN har under lång tid uppmärksammat åkermarkens möjlighet till kolinlagring. Och vid klimatmötet i Paris antogs ett uttalande med innebörden att om marken årligen kan lagra in 0,4 promille av det globala kolinnehållet i jorden så kommer det motverka en stor del av utsläppen av klimatgaser.

I de nordiska länderna där näringsläckage är ett problem används reducerad jordbearbetning även som ett sätt att minska både kväve- och fosforläckage. I Norge ges exempelvis 1700 kronor per hektar i miljöersättning för att direktså höstvete i stubb för att minska jorderosion under vintern. Det är också viktigt att påminna om att jordbearbetning görs för att bekämpa ogräs och skadesvampar. Minskad eller utesluten bearbetning kan därför öka behovet av växtskyddsmedel.

Källa: How does tillage intensity affect soil organic carbon? A systematic reviewlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster av Neal R. Haddaway, Katarina Hedlund, Louise E. Jackson, Thomas Kätterer, Emanuele Lugato, Ingrid K. Thomsen, Helene B. Jørgensen och Per-Erik Isberg publicerad den 18 december 2017 i Environmental Evidence, The official journal of the Collaboration for Environmental Evidence, 2017, 6:30.

Sidan uppdaterades 2018-01-24 av Teresia Borgman

Relaterade nyheter

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Sofie Logardt

040-41 52 84

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp