Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Mindre lustgas än väntat från svensk lerjord

Foto: Mårten Svenssson

Mindre lustgas än väntat från svensk lerjord

03 maj 2017

Nya mätningar visar att utsläppet av lustgas från svenska lerjordar är lägre än förväntat. Enligt mätningarna är medelutsläppet 0,68 kg lustgas per hektar och inte 1,2 – 1,8 enligt den schablon som FN:s klimatpanel använder. Bra dränering och förhållandevis låga kvävegivor nämns som förklaringar.

Lustgas (N2O) är en stark klimatgas och därför av stort intresse. Mycket av världens utsläpp kommer från markanvändning. Lustgas pyser från marken när den är blöt och därmed har lågt syreinnehåll och när mycket tillgängligt kväve finns. Men det är svårt att mäta avgång av lustgas eftersom läckaget varierar kraftigt över tiden och därför kan lustgasavgång både under- och överskattas. Många saker försvårar som exempelvis om det är snö då lustgas kan lagras under skaren för att sedan pysa iväg när det tinar.

Under tre år har forskare från Göteborgs universitet med finansiering från Stiftelsen lantbruksforskning mätt lustgas från lerjorden på försöksstationen Lanna nära Vara. Jorden på Lanna är en styv lerjord och odlingen domineras av stråsäd.

Lägre än andra länder

FN:s klimatpanel IPPC har som schablon att lustgasavgången är 1 procent av mängden tillfört kväve. I fallet med odlingen på Lanna skulle det vara 1,2 – 1,8 kg lustgas per hektar. Läckaget från Lanna på 0,68 var alltså lägre än schablonen men inom den variation som FN slagit fast på 0,3 – 3,0 procent av tillfört kväve. Den förhållandevis låga emissionen stämmer med den hypotes forskarna satte upp i förväg där de förväntade sig lägre avgång än schablon. De nämner att svenska odlingsjordar är väldränerade och gödselgivan förhållandevis låg. Andra mätningar av lustgas från stråsäd- och rapsodling i norra Europa och Kanada visar en variation från nära noll till 10 kg lustgas per hektar. Forskarna skriver också att det inte verkar finnas ett samband mellan emission av lustgas och kvävegödsling så länge givorna är under 150 kg kväve per hektar

Varmare vintrar kan ge högre emissioner

Ett annat resultat var att emissionen var högst utanför växtsäsongen och varierade kraftigt under vintern. Den var som lägst under de båda vintrar i försöksperioden som var kallast. Forskarna uttrycker oro för framtiden när SMHI:s scenarier visar varmare vintrar och de ställer frågan om det finns brukningsåtgärder för att minska lustgasavgången?

 

Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

073-612 04 24

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp