Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Hur kombinera vallbrott och majs för lägsta kväveutlakning

Foto: Karl-Johan Pettersson

Hur du kan kombinera vall och majs för lägsta kväveutlakning

01 november 2016

Det är svårt att minska kväveutlakningen när en gräs- och klövervall bryts och följs av majs för ensilage. Det konstaterar danska forskare i ett nytt fältförsök. Förutom att pricka rätt med kvävegödslingen till majsen är utmaningen är att lyckas etablera en fånggröda som utvecklas tillräckligt bra.

Både vallbrott och odling av majs är odlingssituationer med risk för hög kväveutlakning. Båda förekommer på mjölkgårdar i många andra länder. En grupp danska forskare studerade just dessa båda saker på en grov sandjord i södra Danmark. En gräs- och klövervall som legat i sex år plöjdes och följdes av majs till ensilage. Tre olika sätt att sköta vallen provades två år före vallbrottet. Det var att bara beta den, ta en första skörd och sedan beta återväxten och det tredje var att skörda på våren och hösten och beta däremellan under sommaren. Vallbrottet som gjordes på våren följdes av fem olika alternativ: ogödslad majs med och utan insådd fånggröda i form av engelskt rajgräs, flytgödslad majs (135 kg total-N per hektar) med och utan rajgräs och det femte var ogödslat vårkorn med insådd av italienskt rajgräs.

Förkortad betesperiod hjälpte inte

En av forskarnas hypoteser var att förkortad betesperiod i vallen skulle minska kväveutlakningen hos efterföljande majs men det gjorde det inte. Ingen säkerställd skillnad på utlakning kunde göras. Majsskörden var hög, 14-15 ton torrsubstans per hektar vilket motsvarade ett kväveupptag på 150-160 kg per hektar. Men även kväveutlakningen var hög och var mellan 80 och 90 kg per hektar. Den andra hypotesen var att insådd av fånggröda i majsen efter vallbrottet skulle minska kväveutlakningen. Inte heller det kunde visas säkerställt. Det fanns bara en tendens till att både majsskörd och utlakning sjönk vid odling med insådd fånggröda. Forskarna uttrycker att odling av majs efter blandvallar utan konsekvenser för miljön är svårt att undvika.

Helsädesensilage gav låg skörd och låg utlakning

Det som minskade kväveutlakningen mest var det ogödslade vårkornet med insådd av italienskt rajgräs. Det utlakades bara 27 kg kväve per hektar. Det skördades som helsädesensilage och följdes av två skördar (slutet av augusti och slutet av oktober) av det uppvuxna rajgräset. Skörden av biomassa var mindre än hälften av majsens och därmed var kväveupptaget lågt. Trots det minskade kväveutlakningen alltså betydligt vilket bland annat beror på att fånggrödan i form av italienskt rajgräs etablerade sig bättre i vårkorn än i majs. Forskarna understryker vikten av en väl utvecklad fånggröda och konstaterar att det finns svårigheter med att skapa en bra etablering av fånggröda i majs och jämför med andra studier där upptaget av kväve med italienskt rajgräs i majs varierat från 10 till 70 kg kväve per hektar. Den uteblivna kvävegödslingen till vårkornet bidrog förstås också till den låga kväveutlakningen i just det försöksledet.

Som vanligt är det viktigt att inte unna sig att tänka i stuprör och det får inte glömmas att majsensilage i kombination med vanligt ensilage på mjölkgårdar har fördelar som ett foder som ger bättre kväveutnyttjande och därmed minskad avgång av ammoniak.

 

Källa: Nitrate leaching in maize after cultivation of differently managed grass-clover leys on coarse sand in Denmarklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Hansen, E.M.; Eriksen, J. Journal Agriculture, Ecosystems & Environment , Volume 216 – Jan 15, 2016.

Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Sofie Logardt

040-41 52 84

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp