Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Bästa sättet att använda gröngödsel

Foto: Thorsten Rahbek Pedersen

Bästa sättet att använda gröngödsel

08 april 2016

Gröngödsling kan ge upphov till stora kväveförluster. I nya försök i Norge visade att det bästa kväveutnyttjandet var när avslagen grönmassa fördes bort, rötades och fördes tillbaka som biogödsel till kommande vårkorn.

Randi Berland Fröseth har nyligen presenterat sin doktorsavhandling där hon i både fält- och laboratoriestudier undersökt hur kväveutnyttjandet i gröngödsling kan förbättras. Hon gjorde fältförsök som pågick i tre år på fyra platser i östra och mellersta Norge på jordar som var antingen mellanlera eller lerig sand. Gröngödslingsgrödan såddes in i ogödslat vårkorn och bestod av 20 procent rödklöver och resten olika gräsarter. Gröngödslingsgrödan slogs tre gånger i vart och ett av tre försök. I det första försöket fick den ligga kvar, i det andra försöket fördes den bort vid två av klippningarna och i ett tredje försök togs den bort vid alla tre klippningarna. Ett försök gjordes också med att röta bortförd biomassa och gödsla vårkorn med rötresten. Som en jämförelse odlades under de tre åren ogödslat vårkorn, ogödslat havre och det tredje året vårkorn som antingen gödslades med rötresten eller mer mineralgödsel.

Kvävebrist i vårkornet

Den relativa kärnskörden för de olika behandlingarna uppvisade samma mönster på alla fyra försöksplatserna. Högst var skörden i led 1, kontrolledet med bara mineralgödsel. Därefter kom led 2 med gödsling med rötrest och led 3 med kvarlämnad biomassa. Det fanns ingen säkerställd skillnad mellan led 2 och 3. På fjärde plats kom led 4, utan gröngödslingsgröda men med tillförd rötrest och sist kom led 5 med bortförd biomassa. Att ta bort biomassan minskade kornskörden med 0 och 33 procent jämfört med att lämna den kvar.

I försöket plöjdes gröngödslingsvallen på våren vilket gjorde att kvävefrigörelsen från nedplöjd biomassa inte hann ske i tid för vårkornets behov. I avhandlingen refereras till svenska försök där plöjning istället gjorts på hösten vilket kan vara lämpligare ur kvävesynpunkt men då lämnas å andra sidan marken bar under vintern med ökad risk för erosion istället, resonerar Randi Berland Fröseth.

Rötrest funkade bra

Att tillföra rötrest till vårkornet i en mängd som motsvarade en kvävegiva på 45 procent av kvävemängden i den bortförd biomassa gav samma skörd i vårkornet som när all biomassa med hela kvävemängden hade förts bort föregående år. Det betyder att det finns kväve kvar i rötrest som kan användas till andra fält på gården. Den andel kväve från gröngödslingsgrödan som återfanns i följande vårkorn ökade från 7 till 16 procent när kornet gödslades med rötrest istället för att biomassan blev liggande. Det återstår alltså stor kvävemängd som tagit andra vägar. Sent på hösten var mängden mineralkväve i marken cirka dubbelt så hög där biomassan läts ligga jämfört med där den fördes bort. Mineralkväve i marken vid en tidpunkt när det är blött skapar förutsättningar för avgång av lustgas.

En annan forskare gjorde lustgasmätningar på en av försöksplatserna (Ås) under två år. Att föra bort biomassan respektive att låta den ligga ökade lustgasavgången med 20 respektive 35 procent jämfört med kontrollförsöket med bara mineralgödsling till vårkornet. Tillförsel av rötrest ökade också aggregatstabiliteten vilket kan vara bra för markens struktur och genomsläpplighet.

Randi Berland Fröseth konstaterar också att det behövs utveckling och stöd för att få igång gårdsbaserad biogas med vall som substrat under kalla nordiska förhållanden.

Källa: Nitrogen dynamics in an organic green manure - cereal rotation and mineralization of clover leaves at low temperature. Randi berland Fröseth. Thesis number 2016:25, ISSN 1894-6402, ISBN 978-82-575-1335-1.

Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

073-612 04 24

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp