Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

god väg mot klimatmålet

Foto: Janne Andersson

God väg mot klimatmålet

26 februari 2016

Ju mer åtgärder och minskade utsläpp som kan åstadkommas på gårdarna desto mindre nödvändigt blir det att dra in konsumenten i diskussionen. Det är ett av budskapen i en ny forskarrapport från Chalmers. För att uppnå det på gårdsnivå krävs långgående åtgärder och stor uppbackning med utveckling och forskning under många år.

Fokus på rapporten i media har blivit att det troligen är oundvikligt att äta mindre av just nötkött för att klara klimatmålet till 2050. Men ur samma studie går det också välja att dra slutsatsen att det går att nå långt på vägen mot klimatmålet med åtgärder på gårdarna och i gödselindustrin. Exempelvis med de åtgärder som Greppa Näringen ger råd om. Logiken i resonemanget och samspelet mellan bonden och konsumenten i frågan är ungefär att ju mer åtgärder och minskade utsläpp som kan göras på gården desto mindre nödvändigt blir det att dra in konsumenten i diskussionen. Men det gäller att ny teknik och nya metoder för djurhållning och växtodling verkligen får stort genomslag på gårdarna.

Viktigt att förbättra utfodringen

Ökad utfodringseffektivitet, minskad dödlighet och snabbare tillväxt är viktiga klimatåtgärder i djurhållningen. Enligt data från svenska grisbesättningar i PigWin är det 7 procents skillnad i utfodringseffektvitet mellan den bästa kvartilen gårdar och den genomsnittliga. Därför har forskarna antagit att 5 respektive 10 procent går att förbättra till år 2050 i de båda scenarierna rapportförfattarna kallar ”måttlig” och ”optimistisk”.

För fjäderfä är fodereffektiviteten redan hög men de har räknat med 5 procents ökning i det optimistiska scenariot.

För nötkreatur har rapportförfattarna räknat med 5-15 procent ökad produktivitet och 3-5 procent ökad fodereffektivitet. En annan sak för just nötkreatur är att genom tillsatser som exempelvis fett i kornas foder beräknas metanavgången minska med 10-20 procent.

Hantering av både stall- och mineralgödsel avgörande

För att uppnå målet till 2050 krävs en del åtgärder för gödseln, en del välkända och andra som ännu är på forskningsstadiet. En större del av djurens gödsel behöver hanteras som flytgödsel istället för fastgödsel vilket minskar ammoniakavgången. Flytgödselbehållare behöver vara täckta och överskottsgas från behållarna facklas. När gödseln sedan sprids i fält ska den spridas med bästa teknik för minskad ammoniakavgång.

Katalytisk rening av lustgas vid tillverkning av mineralgödselkväve framhåller de som nödvändigt och i de båda scenarierna har de räknat med att 50 respektive 90 procent av fabrikerna har sådan utrustning till år 2050. Och det behöver ske en övergång från att köra traktorer på diesel till RME eller etanol.

Nitrifikationsinhibitorer i stor skala

Chalmersforskarna föreslår omfattande fältförsök av hur markens läckage av lustgas kan minska genom att bespruta den med så kallade nitrfikationsinhibitorer. Det är som bekant markens bakterier som omvandlar mineralkväve till olika kvävefraktioner inklusive lustgas och de bakterierna kan störas och skadas med olika ämnen. Det är förstås inte ofarligt och många frågor finns att besvara.


Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

073-612 04 24

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp