Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Bättre kväveeffektivitet i mjölproduktionen

Foto: Carin Clason

Ökad kväveeffektivitet med bättre styrning

22 maj 2015

Bra foderanalyser, se till att djuren äter det som foderstaten beräknat samt ha koll på mjölkurean och produktionen. Det är slutsatserna från en rapport där forskare försökt hitta sätt för att förbättra kväveeffektiviteten i mjölkproduktionen.

I rapporten har forskarna analyserat ett stort antal försök och studier av skillnader mellan olika kors mjölkurea och ammoniakkvävekoncentrationer i vommen och sambandet mellan kväveutnyttjande och fodrets smältbarhet.

Det de kom fram till var att ett bra management och en noggrannare kontroll av foderstatens proteininnehåll i förhållande till kornas behov har en större effekt för att förbättra kväveeffektiviteten än att selektera för kor som har en genetisk lägre ureakoncentration i mjölken.

Låg kväveeffektivitet i mjölkproduktionen

Trots att mycket forskning har gjorts för att förbättra kväveutnyttjandet i mjölkproduktionen är omvandling av intaget kväve till mjölkprotein lågt. Oftast återfinns endast 25-30 procent av det kväve som finns i fodret i mjölkens protein.

Vid höga råproteinhalter i fodret ökar mjölkureahalten och kväveeffektiviteten sjunker. Överskott av kväve från lättlösligt och vomnedbrutet protein som inte används av mikroorganismerna i vommen blir till ammoniak och omvandlas sedan till urea i levern som går tillbaka till vommen till viss del eller utsöndras med urinen.

Mjölkurea är ett bra mått

Koncentrationen av urea i blodet och mjölken avspeglar varandra och mjölkureakoncentrationen är ett viktigt och värdefullt verktyg för att kontrollera kväveeffektiviteten. Mjölkurea har använts som utvärdering av foderstatens råproteininnehåll under många år. Målsättningen med den aktuella studien var att undersöka i vilken omfattning mjölkurea och vomammoniakkväve varierar mellan kor och hur de påverkas av kväveutnyttjande, kväveutsöndring och fodrets smältbarhet.

Svar men även många frågor

Koncentrationen av mjölkurea och vomammonikakväve varierade stort mellan olika kor även när effekterna orsakade av diet och laktationsstadie kontrollerades av statistiska modeller.  Ökningarna av mjölkurea och vomammoniakkväve gav lägre kväveutnyttjande och högre urinkväve. Vomammoniakkväve visade sig vara kopplat till fodrets smältbarhet och för en optimal fodersmälbarhet krävdes en högre proteintilldelning än vad som krävs för optimal mikroproteinsyntes. 

De slutsatser som kan dras av den mycket omfattande bearbetningen av flera försök, är att det gäller att ha bra foderanalyser, se till att djuren äter det som foderstaten beräknat och att ha koll på mjölkurean och produktionen.


Källa: Huhtanen, P. et. al. 2015. Evaluation of between-cow variation in milkurea and rumen ammonia nitrogen concentrations and the association with nitrogen utilization and diet digestibility in lactating cows. Journal of Dairy Sciencelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster 98: 3182-3196.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Sofie Logardt

040-41 52 84

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp