Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Spridning av fastgödsel

Forskare vid SLU testade fosforgödslingseffekten hos 15 potentiella gödselmedel baserade på restprodukter. Foto: Sofia Delin

Ingen stor skillnad mellan restprodukters korta fosforverkan

01 april 2014

Fosforgödslingseffekten hos restprodukter kan variera mellan 40 och 70 procent jämfört med den hos mineralgödselfosfor. Trots stora skillnader i produkternas karaktär var det ingen stor skillnad i fosforgödslingsverkan mellan dem. Det visar en ny korttidsstudie från SLU.

Klippning av rajgräs i labb

Foto: Sofia Delin

Fosfor är en ändlig resurs och det är viktigt att ta tillvara alla källor som kan tillföra fosfor till åkermarken utan att förorena den. Det finns många olika restprodukter i samhället som kan användas till åkermarken. Därför kan vara bra som lantbrukare att veta de olika produkternas fosforgödslingseffekt, även om resultaten inte ska generaliseras till alla jordar och grödor.

I ett försök på SLU provades fosforgödslingsverkan hos 15 olika restprodukter. De som testades var tre avloppsslam med olika fällningskemikalier, tre sorters stallgödsel, två rötrester, tre askor samt kött- och benmjöl.

Rajgräs i kruka som modell

Försöket gjordes som ett krukförsök med rajgräs som testgröda. Rajgräset odlades i en sandig jord med normalt pH (6,2) och tillfördes en mängd restprodukt som motsvarade totalt 12 kilo fosfor per hektar.

Rajgräset klipptes efter fem och elva veckor för att mäta skörd och fosforupptag. Försöket syftade alltså till att studera korttidsverkan – ettårsverkan av gödslingen. I försöket ingick också en kontroll med ingen, halv respektive normal dos av mineralfosfor i form av P20 (0, 6 och 12 kg P/ha).

Ingen stor skillnad mellan produkterna

I början av försöket hade produkter med låg andel organiskt material som askor snabbast fosforverkan, det syntes i den första klippningen av rajgräset. Men sett över hela försöksperioden var det ingen större skillnad mellan de olika produkterna. Skörd och fosforupptag var ungefär som i kontroll-ledet med halv dos mineralgödselfosfor.

En restprodukt skiljde ut sig och det var kalkfällt slam som knappt gav någon fosforverkan alls. Det resultatet avviker från andra försök med kalkfällt slam där det tvärtom visat god verkan. Annars kan slam ha ganska olika fosforverkan beroende på vilken fällningskemikalie som reningsverket använt och dessutom i vilken mängd den använts.

När det gäller stallgödsel är rekommendationen att gödseln har samma verkan som mineralgödsel men det gäller på lite längre sikt. I detta försök hade de tre gödselslagen kycklinggödsel, nötflytgödsel och minkgödsel 60 till 70 procents verkan jämfört med mineralgödsel. Att en del av fosforn i stallgödsel är organiskt bunden är en viktig förklaring. Men med en bra placering av gödseln i förhållande till plantorna kan tillgängligheten öka. Likaså kan surgörning av gödseln göra att fosforverkan ökar.



Källa: Fosforgödslingseffekt av olika restprodukter, 2014 http://pub.epsilon.slu.se/11052/7/delin_s_140319.pdflänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Sofie Logardt

040-41 52 84

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp